Clap along if you know what happiness is to you

Usch en sådan morgon.. Eller ja, usch en sådan söndag. Och usch en sådan natt. Jag känner mig totalt utslagen. I morse väcktes jag av skratt och hopp i sängen och tur var väl det så man fick någon rolig stund under denna dag. Efter att ha kramats och pussats hejdå så var det raka vägen i sängen igen. Och jag har legat här till nu. Huvudet känns som det ska ramla av. Och den lilla kulan på magen gör ont. Och jag är trött. Så obeskrivligt slut. Inte bara det här vanliga "jag är trött för jag har sovit för lite", utan vi snackar "jag somnar inom tre minuter efter att jag lagt huvudet på kudden och är oväckbar". Och då förstår ni alla att det är något som är knas. Jag är ju den som alltid ligger i timmar innan jag somnar och sen sover max tre timmar i sträck. Nu kan jag onöjligt hålla mig vaken. Det spelar ingen roll vart jag är. Så fort tempot sänks så måste jag sitta och nypa mig i låret för att inte somna. Igår hann vi lagom rulla ut från sista rondellen i Marieberg innan jag somnat. Det tar väl typ två mminuter. Nåväl, det är som det är.

 

Något jag är fruktansvärt trött på är sjukvården. Återigen, de här utslagen. Jag har ju fått träfffa en överläkare på Hudmottagningen i Katrineholm. Hon stod som alla andra helt frågande och visste inte vad det skulle kunna vara. Vi tog blodprover och svalgprover. Och de visade inget direkt rakt ut sådär. Levern funkar fint, det var väl det jag var mest orolig för efter olyckan. Hur som hellst, jag fick rådet om att ta en viss sorts allergitablett nästa gång utslagen kom. Men då inte bara en tablett dagligen utan åtta tabletter på åtta timmar/dag vid behov. Det skulle tydligen inte vara någon fara att överdosera x åtta. Men dagen kom då utslagen blossade upp. Lagom innan ett jobbpass självfallet. Så jag tog mina allergitabletter, en i timmen. När jag kom hem från jobbet tog jag den femte och efter det sen så mådde jag skrutt. Helt utslagen, ont i huvudet och magen. Så jag ringde 1177 där mitt i natten. Och kö var det såklart. En halvtimme kö och sen när de svarade och jag lagom hann börja berätta så kopplades samtalet ner. Detta hände fyra-fem gånger. Sen var jag så slut så jag orkade inte ringa igen utan stallde klockan och hoppades på att jag skulle kunna sova lite/vakna innan morgonen och jobb igen. Sådär dagen efter mådde jag inte helt okej, så efter jobbet så ringde jag 1177 igen och fick prata med en jättetrevlig kille som jobbade nere i Thailand åt 1177. Han blev helt bedrövad när han hörde om vad som hänt. Han kopplade mig vidare till giftinformationscentralen och där blev de lika bedrövade de.De sa att jag egentligen skulle ringt 112 kvällen innan, men som sagt jag tyckte ju inte att jag var döende och jag ville ju inte ta plats för dem som verkligen hade akuta besvär. Den här urgulliga killen från 1177 tog sig tiden att leta upp mitt nummer (då jag använt Mattias telefon innan) och ringde tillbaka senare för att höra hur det gick för mig och vad de sagt. Han hade även pratat med sina kollegor och sökt lite fakta och det visade sig vara än värre än han trott. En stor guldstjärna ska han ha! Bästa bemötandet EVER! Hur som hellst, efter mycket om och men så fick jag en telefontid med läkaren dagen efter där jag frågade hur hon tänkt. Hon fasthöll då att hennes dos var okej och att de vanligtvis överdoserar än mer med detta läkemedel, Hon sa att jag var undantaget då jag var den enda som mått dåligt. Våra åsikter gick inte riktigt ihop och eftersom jag var på jobbet släppte jag det rätt fort och frågade vad hon nu tyckte jag skulle göra då jag för det första inte tål tabletterna och för de andra så hade de ingen verkan mot utslagen. Ja, jag vet inte riktigt hur hon fick ihop det, men nu går jag på en kur Heracillin iaf. Sen får vi se. Jag är ett mysterium.

 

På tal om mysterium så måstejag pallra mig iväg till Kullbergska snart och visa upp min knöl. Den kom ju tillbaka lagom efter förra gången jag var där men varje gång jag har tagit mig i kragen och ska ringa och prata med dem har den varit "borta" eller väldigt diffus. Mystierium!

 

Nu ska jag försöka kravla mig upp och dra hit påsen med tvätt och vika. Det känns som det jag klarar av idag. Jag går av!

 

Med Lycka

 

/Ao