Clap along if you know what happiness is to you

Uppdateringen här har visst blivit en smula haltande. Så det kan gå. Just nu sitter jag i min soffa och tycker synd om mig själv och är sjuk. Och äter pringles.. Imorgon har vi praktisk examination. Det går som det går. I helgen ska jag försöka mig på att ha lagom kul och sen på måndag börjar praktiken. Workwork!

 

Imorgon ska jag hinna med mycket efter examinationen innan det är planerat tacomys. Jag måste till K-holm och Biltema och Ljuddämparservice och köpa grejer till älskade TSK som fick tre (väntade) tvåor på besiktningen i morse. Sista dagen att besikta idag innan körförbud, men nu får han iaf rulla en månad till. Tipp topp!

 

Hörrni, jag hade massor att blogga om men jag orkar inte. Jag ska hasa mig bort till tandborsten och sen vidare mot sängen. Där ska jag läsa en så förbannat tråkig bok att jag kommer somna på stört och drömma söta drömmar innan morgondagen startar med alla sina måsten.

 

Med Lycka

 

/Ao

Just nu har jag ett sjukt sug efter pulvermos. Så vad gör jag? Jo, käkar pulvermos. Jag hatar egentligen pulvermos men någonting har fått mig att inte kunna få nog av det. MUMS! Konstigt det där. Så jag mosade så mycket så jag nästan kräktes.

 

Vad har Anna på hjärtat idag då? Jo, en hel del. Men jag orkar inte riktigt med att berätta allt. Försöker styra upp allt som jag ligger lite efter med. Det går lite sådär. Men ja, det är u tanken som räknas iaf. Och en liten bit på väg har jag faktiskt kommit.

 

Imorgon är det superplugg-dag, besök på vårdcentralen och onsdagsmys som gäller! Woop woop! Nu ska jag bädda om sänge. Älskar att sova med nytvättade lakan!

 

Med Lycka

 

/Ao

Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta. Jag vet inte vad det är som får allt att gå så jävla fel jämt. Hur blir det såhär? Återigen, nu vill jag inte mer. Jag har fått nog av livet. Jag är så trött på att vara jag. Den jag faktiskt är. Och jag orkar inte längre stå och låtsas som ingenting. Det är inte ingenting. Det är allt. Och allt är upp och ner.. Satan så arg jag är på mig själv.

 

Helgen? Ja, kalas. Däckade 22.00 efter en riktigt jäkla underbar förkväll hos Anja i fredags. Kalasfull. Och så lördagen. Crow Mc höstfest. Jobbade till 23.00 och sen blev jag kalasfull. Hur illa det än låter så börjar det känns lite standard. Och det är sjukt, det är inte jag. Men, det är en sak som jag inte orkar bry mig om. För just då kan man slippa tänka på livet. Man kan vara här och nu och leva. Sen att jag bara minns hälften är ju lite sådär. Och att jag inte kan vara någonstans utan att göra bort mig totalt gör ju att jag får denna återkommande söndagsångest.

 

Helgens bilder:

Jag är trött. Både fysiskt och psykiskt. Jag måste sova. Jag måste även sträcka på ryggen och skita i alla jävlar som trycker ner mig. Sluta bry mig. Sluta vilja laga folk som vill vara trasiga. Sluta förstöra mitt liv. Varför försöker jag ens vara trevlig mot folk? Så illa som folk beter sig så borde man bara köra över dem. Jag är så förvirrad. Men jag vet varför det blivit såhär.

 

 

Med Lycka

 

/Ao

Hörrrni. Inatt drömde jag helt galet. Jag drömde att jag vann en massa pengar. Till slut så fick jag reda på att det var ett elvasiffrigt belopp. Galet! Idag vaknade jag ungefär lika pank som vanligt.

 

Paulina och jag är mitt inne i tentaplugget. Eller ja, jag vet fan inte om man kan kalla det plugg.. Vi mest sover och äter. Och färgar mitt hår och ögonbryn. Idag ska vi fixa fina naglar. Vi har iofs läst ett urbota dumt häfte som jag sov halvvägs igenom och trodde jag läste om nått helt annat.. Jag vet inte hur denna tenta ska kunna skrivas med ett G. Det är bara att hoppas, för jag orkar inte. Jag är trött.

 

 

 

 

Med Lycka

 

/Ao

Söndagen börjar närma sig sitt slut. En ny monstervecka tornar upp sig. Pust och suck. Jag borde verkligen pluggat mer i helgen. Men det är ju skittråkigt ju.. Nåja, det blir till att panikplugga inför tentor och liknande. Wohoo!

 

Förresten, vad gjorde de förra inläggen så intressanta att båda sidvisningarna och antalet besökare steg till skyarna?

 

Med Lycka

 

/Ao

Vad jag än gör så försöker jag fylla ett tomrum. Ett stort hål rakt i hjärtat. Hur i hela friden kunde du lämna mig här? Hur jag än funderar kan jag inte på något vis komma på hur det kunde bli såhär. Vad kan jag ha gjort för ont i mitt liv för att det skulle bli såhär? Och tankarna och frågorna blir bara mer och mer absurda ju längre man tänker. Var jag inte värd mer än såhär? Det är så sjukt fult att tänka så. Jag skäms men ibland undrar jag om jag inte var tillräckligt bra för att kämpa för? Varför kunde inte jag väga upp allt jobbigt? Vad har jag gjort för att allt ska bli såhär? Samtidigt så är det min absolut största och kanske enda förebild jag pratar om. Den starkaste människan i hela världen. Den mest underbara person som gått på denna jord. Den person som jag saknar så mycket varje dag så att det gör ont. Personen jag skymtar varje gång jag tittar mig i spegeln. Det gör så ont. Jag vill inte mer.

 

Det finns massor med ord i mitt huvud som skulle vilja ut nu. Grejen är bara den att jag inte kan få ihop dem till meningar. Det är ord som bara flyter runt utan att jag kan fästa dem och bilda nått vettingt av dem. Ja, här kommer de väl iaf då:

 

Orkeslöshet

Finkänslig

Lycka

Minnen

Kärlek

Oro

Vante

Fyllekäk

Smaragder

Ovilja

Saknad

Fånerier

Dumma jävla tankar

 

Det enda jag kan få ut av mina tankar är att jag hatar att vara själv

 

---

 Så, nu typ en timme senare så är inte livet mycke roligare. Jag var ute en sväng till och det var ju kul att träffa vänner. Men va fan finns det för människor egentligen? Hur fel kan det gå i livet? Jag ska fan ta ett seriöst tag och leta annan lägenhet. Jag kan inte bo här längre. Punkt. Först ska jag oroa mig klart.. Det är otroligt hur fort man kan nyktra till egentligen.

---

Hur som hellst. Under tiden som jag oroar mig klart kan jag berätta att jag idag spenderat min kväll med att göra polisanmälan med alla mina grannar mot det puckot som varot inne i våra förråd. Sen var det tvättstugan som jag inte hann klart med så jag måste tvätta igen. Lagom opepp så drog jag mig hem till LInus en sväng. Träffade både gamla och nya vänner. Meningar och blickar, ord och minnen. Helt oförberett och spontant. Både bra och lite sorgligt.

 

Veckan har bestått av massa skola. Veckan som kommer kommer bestå av massa skola, tentaplugg och tenta. Men ja, för att få en liten inblick i vad som händer på de roligare dagarna i skolan så kommer det ett par bilder nu:

 

 

-> Jag saknar

-> Jag hatar att sakna

-> Jag är osäker

-> Dagarna rullar förbi lite för fort

-> Jag måste ta tag i skolan ordentligt

-> Jag måste jobba

-> Jag är totalpank

-> Jag måste ha roligt för att orka leva

-> Jag är besviken

-> Det finns någon som tänker på mig

-> Det finns någon som borde tänka på mig

-> Det finns någon som inte borde tänka på mig

-> Jag borde inte tänka alls

 

Med Lycka

 

/Ao

Det finns en sak jag hatar lite mer än andra saker. Det är när folk inte kan låta andras saker vara ifred. Jävla idioter. Jag har fått inbrott i förrådet igen. Andra gången sen jag flyttade hit.. Och nog har de varit grundliga. De had sönder dörren in till förråden, hade sönder mitt hänglås och klippte upp gallret. Det var en enda stor röra där inne. Hoppas den som var där blev glad när han insåg att det inte fanns ett jävla skit av värde. Förbannade pucko. Skaffa ett jobb!

 

Ikväll blir det mys. Nu ska jag rensa vidare.

 

Med Lycka

 

/Ao

Det här kommer väl helt bryta av från gårdagens inlägg. Lika bra det. Det är skit samma iaf vad jag känner, det gör ingen skillnad ändå. Men, idag har vi haft kul jag och P:

 

 

Jag var så nära att bara skita i allt. Sätta bilen i trädet och bara skita i resten och konsekvenserna. Det skulle göra många en stor tjänst. Ska det behöva vara så? Jag är så fruktansvärt jävla ledsen. Jag är så ledsen att det inte går att hantera. Så ledsen att jag blir så jävla arg. Så jävla arg att jag inte vet hur jag ska orka. Jag är så besviken. Är allt upp till mig? Är det jag som ska fixa alla problem för alla andra? Anna fixar? STICK UPP NÅGOT DÄR SOLEN ALDRIG SKINER OCH FÖRSVINN UR MITT LIV! Jag orkar inte mer. Punkt.

 

Med Lycka

 

/Ao

Med lycka

/Ao

Hej! Jag borde inte sitta här och skriva. Jag borde göra allt som måste göras. Men det var värst va svårt det var att komma igång idag. Jag känner mig lite utmattad.. Varför? Ja... Vem vet. Jag måste hinna en massa saker idag och sen kör helgen igång med allt vad det innebär. Jag vet så mycket som att den kommer inte innehålla någon sömn alls men massor med skratt och en jävla värk i ryggen. I love it!

 

Nä, jag måste komma igång nu.. Undrar om jag ska våldgästa stallet och se om Lizard ställer upp på barbackatur bland alla löv?

 

Med Lycka

 

/Ao

Det finns så mycket som påminner mig om Mamma. Så otroligt mycket som får mig att minnas små saker som egentligen inte är av någon betydelse, men som ändå fastnat som minnen. Ibland får jag en speciell känsla som jag kopplar ihop så otroligt med mamma. Jag blir så ledsen när den känslan är förbi. Oftast håller den bara i sig tills jag känt den och sen suddas den liksom ut. Och då är det så svårt att inte tänka på vad som hänt och hur det är nu. Vad gör man åt det?

 

Med Lycka

 

/Ao

Jag börjar bli så sjukt glömsk. Alltså, det börjar ju gå över styr. Och jag börjar bli så jäkla förvirrad. Typ som nu. Jag sitter vid köksbordet och har käkat och fixat och trixat såhär efter träningen. Så sitter jag med datorn med rätt hög volym och tänker att klockan kanske börjar närma sig tio så det kan ska är dags att sänka lite. Och så kollar jag på klockan jag har sitter över spisen och fattar inte varför den visade kvart i elva när klockan ska vara kvart i tio. Jag trodde den hade pajjat. Sen kollade jag på datorn och bara "Ja, klockan är snart elva". Wtf? Vart tog den extra timmen vägen? Jag glömmer saker jag gjort, saker jag ska göra och saker jag gör. Pust. Vilken grej. Jag måste försöka koppla av lite.

 

Det är verkligen hög tid att krypa ner under täcket och försöka blunda. Jag ska sitta på föreläsningar mellan 09:15 och 17.00 imorgon, precis som idag. Och idag var en helt galen dag. Det spårade hela tiden. Det var så sjukt. Jag höll även på att somna. Jag satt och nickade till hela tiden så det fick bli lite sockerkick på det.

 

Snälla rara söta Anna. Ja, snälla rara söta.. Skärp till dig. Är det bara jag som börjar tröttna på dessa jävla ständiga inlägg? När tänkte jag ta åt mig av vad jag själv skriver och börja leva på rätt spår? Nu? Vill ni ens veta? Kommer jag någonsin lyckas? Det känns som om allt är så jäkla hopplöst nu och inte blir det bättre att monsterkursen från helvetet startar 09.15 imorgon. Jag behöver en jädrans massa positiv energi för att klara detta.. Hjälp?

 

Vad gör jag nu då? Jo, jag sitter och lyssnar på massa deppmusik. Jag behöver deppa klart ikväll och det görs ju bäst med lite hjälp från deppiga människor som sjunger om deppiga saker. Faktum är att jag redan känner mig bättre. Men inte klar. Och jag ska bli klar.

 

Vad har hänt i helgen då? Det känns som om den har varit sjuk lång, vilket den iofs kanske har varit eftersom jag har haft helg sen 09:30 i torsdags. Vad jag gjorde i torsdags kan jag inte ens riktigt komma på.. I fredags på dagen så gjorde jag säkert en massa bus... Alltså sorry om jag gjorde nått kul med nån, men jag kommer verkligen inte ihåg.. Jo just! Jag rullade upp tråd från en hage hemma. Eller ja, jag och Jonas slet ner skiten och slängde den åt helvete.. Sen på kvällen var det hur som hellst 21 års-kalas i Odensbacken. Mycket trevligt! med mycket roligt folk. Natten där efter var ett helvete utan dess like, men ja.. Skit i det. Det har varit.

 

På lördagen efter typ ingen sömn alls så var dett uppstigning och påklädning (bland annat med mammas gamla skinnjacka) för att åka på moppe-rally med Bingo. Det var blåst och småregn varvat med solglimtar och vi åkte en total sträcka på sju mil på våra mopeder. Så klart var det  en del småpauser vid bingostationerna för att vänta in varandra. Och tur var väl det för min moped hade visst en tendens att bli för varm så den behövde vila. Och ja, man var även tvungen att springa igång den varje gång. Men satan va kul det var! Sen direkt hemma drog vi iväg på traktor-race någonstans åt helvet långt bort in i skogen.. Linus tävlade och de körde någon slalombana. Han kom på tredjeplats, och det är ju lite kul eftersom detta bara var en helt spontan grej. Sen blev det en snabbdusch (VARM) innan vi åkte och åt, drack och sjöng karaoke. Sen resten av natten ska vi inte ens ta upp här. Suck. Och det får mig att komma in på nästa ämne som kommer efter lördagens bilder:

 

När jag flyttade till min lägenhet för 10 månader sen så var det med blandade känslor. Jag visste att ingenting skulle bli som förut men jag visste även att jag skulle kunna ha hur roligt som helst. Jag trodde jag skulle kunna styra mitt liv åt vilket håll jag ville. Vart står jag då idag? Inte överhuvudtaget där trodde jag skulle stå. Vad ska jag göra åt det då? Ja, som det är nu så hittar jag ingen annan väg ut ifrån den här skiten än att flytta och börja om. Lära mig av mina misstag och bygga upp något nytt på ett nytt ställe. Alltid har jag försökt vara igenkänd för den jag är, legat lågt. Det funkar inte längre. Folk börjar känna igen mig för något som inte jag kan påverka, som inte ens har med mig att göra. Och jag vägrar ta på mig någon annans idioti! Jag vägrar få det på mitt rykte! Sorgligt nog så behöver jag bättre på mitt egna, riktiga, rykte med nu. Jag behöver bli den utåt som jag är. Eller ja, det är jag ju. Men jag kan inte få allt dåligt jag gjort i mitt liv märka vem jag är. Jag är den där glada tjejen som bor längst upp, rakt fram på Ålandsgatan 3C. Inte hon som bor längst upp, rakt fram på Ålandsgatan 3C.

 

Fan, vilket långt inlägg, men viktigt. Jag har suttit och klurat på det här i omgångar nu hela kvällen. Jag har nog fått ut mig det mest relevanta. En sak har jag dock kvar att upprepa: Man skadar inte mina vänner eller min familj ostraffat. Och de som känner mig vet att när jag blir arg, då blir kan jag bli jävligt arg. Jag är inte rädd för att säga vad jag tycker eller tänker, men jag vet när det passar sig. Jag sparar allt till er som är dumma i huvudet.

 

Nu ska jag dricka typ en liter saft, deppa färdigt och sen ska jag sova så jävla hårt innan helveteshösten börjar imorgon. Och även om jag inte ser fram emot den så vet jag att den kommer göra mig gott. Den är precis vad jag behöver för att få lite lugn, även om den är stressig och tung som as!

 

(Och ja, det är jag som är finare än Barbie. Bara så ni vet.)

 

Med Lycka

 

/Ao

Tomhet. Ja, det är väl vad jag känner nu.. Nerbäddad i min säng och det är otroligt tyst runt omkring efter att ha haft full rulle hela dagen. Jag berättar om allt roligt typ imorgon för just nu kan jag inte få fram någon glädje.. Jag är så trött på allt. Och idag gick gränsen för vad jag tål. Jag kan ta att folk beter sig som svin mot mig, men om någon rör min familj eller mina vänner ska de helt enkelt ner i backen. Punkt. Sjukt besviken på världen idag.. Sjuk besviken på mig själv med. Pust.. Nu ska jag fan sova.. Det blev ju fan senare idag än igår iaf.. Tidig kväll wtf?

 

Med Lycka

 

/Ao

Jag älskar det svarta och vita i min design. Jag valde helt enkelt bara att ändra texten, resten är jag toknöjd med. Vem vet jag kanske ändrar texten lite oftare när jag känner för det. Det är ju så jäkla simpelt att göra om en sån liten grej liksom. Variation förnöjer. Kanske jag lägger in lite mer färg senare. Jag kan ju byta min bild till en som inte är svartvit!

 

Just nu känner jag att citatet i min header är rätt så kanon faktiskt. Jag ångrar iofs ingenting alls. Jag kan tycka att vissa saker jag gjort varit mindre lyckade när resultatet efter kanske inte riktigt blivit det önskade. Men jag kan aldrig någonsin ångra något som fått mig att le, även om det sen kanske gått åt skogen. Har jag haft ett leende på läpparna har jag varit lycklig i just det ögonblicket. Och vem kan någonsin ångra ett ögonblick av lycka? Det är idiotiskt, jag kommer aldrig göra det. Hänger nån med? Till exempel, om någon människa en gång får mig att le men sen efter ett tag gör mig ledsen kan jag inte ångra att jag umgåtts med den personen. För jag vet ju att en gång så log jag och var lycklig. Okej, dåligt exempel och jag bara svammlar.. Men ja, jag älskar att leva = skratta.

 

Hörrni, det kanske är febern som pratar. Jag har lyckats dra på mig feber och ont i helsen. Kul. Förkylning på ingång. Jag ska gå och ta en varm dusch och sen ta en till alvedon innan helgens äventyr drar igång. Det blir lungt denna helg för på måndag drar kursen från helvetet igång, då ska jag vara friskt!

 

Med Lycka

 

/Ao

Jag borde sova. Men nä.. Jag funderar över min blogg. Vad är den till för, vem? Jag tror den är till för mig och är ett sätt för mig att ventilera mina tankar? Och jag har ett antal läsare varje dag. Och alla ni måste ju tro att jag är helt från vettet. Borde jag lägga den som privat? Eller får någon ut någonting av det här?

 

 

Vadå blackout på fokal skallskada. Suck. Ge exempel på tre fokala skallskador. Första frågan på tentan. Och som vi prentat in dem så ska jag kunna svaret som rinnande vatten; kontusionsblödning, epiduralblödning och subduralblödning. Herregud. Jag slog upp första bladet och såg den där. Jag nästan började tjuta. Satan liksom. Den fick mig att få värsta blockeringen i hjärnan så det gick skit på resten av tentan med. Tillslut när jag skulle gå igenom allt en sista gång (45 min efter att jag börjat tentan, vi har fyra timmar på oss) så kladdar jag dit blödning, trauma och tumör bara för att det skulle stå någonting. Fan va han som rättar skiten kommer garva. Jag bjuder på det. Omtenta den 16:e november? Njo, men man ska inte ta ut något i förskott. Mirakel sker hela tiden. Och delen om urinvägarnas sjukdomar blev nog fan inte mycket bättre den. Och pediatriken som vi pluggat på som satan var inte ens med.. Ja, lyckat verkligen. Det var tentautvärderingen.

 

För de som undrar så har jag typ 4 tentor och 7 veckor praktik och ett antal studieuppgifter kvar innan jul. Upptagen brud? Japp. Nån som vill byta en liten stund mot ett lagom soft jobb?

 

Helgens planer? Jaa, den som kunde reda ut min helg egentligen. Jag tar den som den kommer. Det är lite mycket med den med. Imorgon ska jag iaf hem och rulla upp all tråd till hagarna och sen på lördag så ska vi åka moppe. Vad kvällerna och nättrena bjuder på är det ingen som riktigt vet än, det är lite där det är kaos. Jag gillar kaos. Eller? 

 

På tal om kaos blev det kaos i typ tisdags i hela mitt huvud. Men, vet ni? Det skiter jag i. Jag vet vad jag är värd och jag vet vad det är jag vill ha. Jag vet vart jag är på väg i livet och vad jag ska göra för att ta mig dit. Men, det är inte så jäkla kul nu. Och just nu är det lätt att få mig ur balans, även fast jag har rätt tänk. Jag står stadigare än förut men är så rädd för att ramla.. Suck.

 

Nä hörrni. Snart dags att springa ner i tvättstugan. Ska bli så underbart att få krypa ner i nybäddad säng ikväll. Jag längtar nästan så jag går av. JA, så till nästa gång får ni ta hand om er!

 

Med Lycka

 

/Ao

Tentaplugget går sådär. Jag blir helt blockad och kan inte ens försöka tänka ordentligt.. Och om 19 timmar sittter jag där vid en tom bänk och ska kunna allting. Vad tror vi om det?

 

Äh, wtf. Låt det gå.

 

Med Lycka

 

/Ao

Vilken jäkla dag. Vilken jäkla helg. Ja, vad annat kan man säga? Jag orkar inte berätta om det nu heller. Jag tänkte mest berätta att jag längtar tillbaka till turkiet något helt sjukt! Tänkte även bjuda på en bild från den första kvällen från Turkiet när jag och Paulina skakade rumpa en hel jäkla natt så mina skor pajjade. Jag lyckades festa sönder två par skor där nere.. Wooho! Och idag när jag och P fick turkietkänslor och skakade lite rumpa så lyckades jag stuka till foten. Yalla Kompis!