Jaha, så vad gör jag en dag som denna? Jo, sitter framför datorn med en chipspåsen och tänkte glo lite på dressyren. Benet är helt klart på bättringsvägen. Vem vet, imorgon kanske det är normalt? Det vore ju fint. Jag har blivit så sjukt förslappad de senaste dagarna. Jag mår inte bra av det även om det är skönt ibland.
Imorgon ska vi in till Katrineholm och visa upp TSK på verkstaden. Ni kanske kommer ihåg att jag körde in i Ralles dragkrok här för ett tag sen? Typ nån månad sen. Hur som hellst så skall skadorna visas upp så att de kan laga dem vecka 33 när jag är i turkiet och inte behöver TSK. Mycket bra planerat! När vi ändå är i katrineholm tänkte jag att ralle skulle få bjuda mig på käk!
Förresten. Jag skickade efter ett par klädesplagg som var på rean hos ellos och fick hem paketet i veckan. Men jag blev sååå besviken. Jag fick skicka tillbaka ALLT! Det var dålig passform, färger som verkligen inte stämde överrens med bilden och så vidare. Värst var nog ändå ett par sandaletter som jag beställde i 36. De var så långa att jag kunnat få plats med en halv fot till bakom. Det var inte kokt. Skärpning!
Nej, jag har inget mer att skriva. Kommer inte på något alls faktiskt... Hmm...
Uppdatering om mitt kära ben. Det är inte okej idag. Det gör ont. Det svullnar upp.. Sjukskriven imorgon också. Börjar bli trööööööött på det här. Så.
Idag blev huset både dammsuget och torkat, dock kanske inte av mig. Jag har mest suttit och surat och tittat på. Oroat mig över framtiden. Ja just, framtiden. Den vet ni inte något om från min blogg. Ojoj. Vill du att jag ska berätta en hemlis för dig? Jag har stått i ett vägskäl, men inte längre. För jag har bestämt mig. Men om jag berättar om det så blir det så definitivt. Och som vanligt kommer inte alla gilla mina beslut. Det är jag van vid. Jag suger på karamellen ett tag till tror jag.
Nästa jobbdag blir på tisdag alltså. Nästa vecka händer det mycket de fyra första dagarna. Det är helt fullbokat. Galet. På fredag så tar jag semster iaf. Det är alltså bara tre jobbdagar kvar. Tre 15:00 - 21:15 pass kvar. Sen SEMESTER!! Wiiie!
Jisses va dålig jag har varit på att uppdatera.. Här kommer lite dag-för-dag händelser:
Måndag: Fin dag som avslutades med en barbackatur med hästarna. Dock så blev jag och Lizard attackerade av getingar och fick stick båda två. Jag upptäckte att Lizard är hur vig som helst! Jag fick iaf fyra stick precis under knät.
Tisdag: Jobb 15:00 - 19:30 även fast jag inte kunde stödja på benet. Sen bar det av raka vägen till akuten med ett ben som var jämnsvullet ända från låter ner till foten. Det var överbelastat och underbemannat på akuten men jag fick iaf en snabb plats och lite medicin i deras personalrum. Mycket spännande att säga "hej" till alla sköterskor som inte var berädda på att det skulle sitta någon där. Två och en halv timme efter incheckning så kom läkaren och tittade på benet. Hon undrade om jag hade jobbat på dagen. Jaa? svarade jag. "Ja, du ska INTE jobba imorgon i alla fall." Sängläge med högt ben på grund av lokal allergisk reaktion.
Onsdag: Sjukskriven. Ont i benet. Haltande. Fick krya-på-mig-glass på smultronstället av Ralle.
Torsdag: Ajaj i benet. Svullet, smärta. Hundvakter på kvällen. Kollade på filmen War Horse. Inget att se. Åt iaf popcorn!
Fredag: Sjukskriven. Haltade fram lagom mycket. Kunde gå relativt långa sträckor även fast jag satte ner hela foten. Spelade lite minigolf med Becka och P efter 5 (svåra banor?). Blev även lite god glass på det! MUMS! Tittade förbi hemma hos pappa och Jonas och Ulrika var där. Stod mat på bordet. MUMS! Fick med mig ett par kryckor där ifrån.
Lördag: Sjukskriven. Ralle tycker att jag ska dammsuga och skura huset. Han är konstig.
Så. Det har väl varit så typ. Jag står i valet och kvalet om jag ska jobba imorgon eller inte. Det gör ont att gå men samtidigt så behöver man slantarna. Hmm....
Idag har vi varit nere i Vadstena och hälsat på Ralles mormor och mamma. Mormor Kerstin bjöd som vanligt på mycket god mat, efterrätt och fika. Vi gick även på en mysig promenad runt i Vadstena. Det är verkligen superfint där och jag skulle kunna tänka mig att flytta dit en dag om jag blir gammal pensionär. Vi blev guidade av Kerstin som kan allt som man behöver veta om Vadstena och allt där.
Imorgon blir det även en åktur, fast åt andra hållet. Stockholm närmare bestämt. Eller ja, resan ser ut såhär:
Vingåker - Stockholms innerstad - Stockholms utkant - Stockholms innerstad - Trosa - Vingåker. Vem vet hur lång tid det kan ta med allt jobb som ska göras. För se, vi åker inte bara på nöjesresor. Och inte två dagar i rad heller. Vi siktar på att sätta oss i bilen ca 05:00 imorgon för jag måste vara hemma innan 15:00 när jag ska till VCoch ta vaccineringssprutan innan Turkiet. Jisses.
Imorgon ska det även veckohandlas... Hmm.. Förslag på snabb någolunda vegetarisk mat? Söker även efter frukosttipps, jag måste ta tag i mina frukostvanor....
Idag sörrni! Idag har jag tvättat tre maskiner och städat nästan hela undervåningen. Jag har klippt alla miljoner gräsmattor här hemma och hunnit med att fixa lite krubb. Vilket mys!
Tänkte slänga upp en bild på Agnes och Lizard från när Peppe kom till betet.
Men shit. Ni vet kanske inte att vi har ett hemtelefonnummer nu när vi skaffat bredband, men det har vi hur som hellst. Grejen är den att det inte är nån som fått vårt nummer och det är bara ralle som brukar ringa dit när jag har dålig täckning. Alltså, då kan man ju svara lite hur som helst. Men nyss när jag skulle börja skriva här så ringde det. Och då vart jag lite sur för Ralle gick precis utanför dörren så jag tyckte inte att han behövde ringa om nått liksom. Så jag bara "Hallå? Va är det?" med kanske lite för sur ton. Och ännu mer irriterad blev jag när det var tyst i luren så jag bara"Men hallååååååå?? Prata då om du ringer!!". Jag trodde det var dålig täckning..Behöver jag säga att det inte var Ralle i andra änden av luren? Shit. Det var en stackars kines som försökte prata engelska.. Stackars krake. Han pratade nått om microsoft men jag är inte intresserad av en försäljare som dessutom snackar knackig engelska. Så jag la på. Såhär i efterhand fick jag lite dåligt samvete.. Stackars människa... Var det nån som skämtade med mig?
Hur som hellst. Det jag skulle skriva om idag var att jag har långhelg. Ledig fredag, lördag, söndag och måndag. Sen kör vi jobb fem dagar nästa vecka. Bara att försöka ladda batterierna mellan allt bus som händer i helgen.
Nä, hörrni. Jag tappade helt tråden efter incidenten med kinesen.. Eller japanen. Vem vet.. Dessutom har min gamla mail blivit helt nerdränkt i spam-mail. Alltså visst, det brukar alltid trilla in ett par mail med jämna mellanrum. Men 35 stycken på en halv dag? Nä.. Tror den mailen har gjort sitt. Och liks bra är väl det.
Här om kvällen fick jag en så sjukt bra känsla. En känsla av att jag faktiskt kan tro på mig själv. De korta ögonblicken måste man ta vara på. Här kommer resultatet:
Så låt vara att det är dålig kvalité på bilderna och att det här är världens största ego-inlägg. Det är känslan som jag vill spara. Känslan som jag lägger ut på min blogg så att jag kan leta upp just det här inlägget när jag behöver det. För visst vill vi alla känna känslan av att vara oövervinnerliga?
Wake Induced Lucid Dream (WILD) går ut på att man tar sig direkt från vaket tillstånd till drömmen. Genom att ligga still i sängen och fokusera på det som sker "på insidan av ögonlocken" kan du behålla medvetandet samtidigt som kroppen själv somnar. Det som sker då är att man övergår från vaket till drömmande läge utan att faktiskt tappa medvetandet.
Jag hade inte tänkt blogga mer idag. Men nu.... Ja, jag vet inte. Det finns alltid folk till allt. Men ibland blir man lite mer förvånad än andra gånger. Vad är regel nummer ett jag lärt mig? Jo: Jag behöver inte svara i telefonen om jag inte vill. Det är en regel viktigare än något annat. Att kunna säga nej. Är det livshotande viktitgt får jag reda på det snabbt i alla fall för så många runt mig svarar i sina telefoner. Men ibland följer jag inte mina egna regler. Som idag. Jag ångrar mig alltid efter. Jag tror att jag ska slänga iväg telefonen.. Stampa på den och få ut ilskan.....
Det händer grejer i mitt liv. Jag står vid ett vägskäl och stampar nervöst. Ena vägen är relativt rak och man ser långt fram. Den andra vägen är krokig och det är kort fram till närmsta krök. Jag gillar stigar. Att springa på en lång rak väg är långtråkigt. Roligare är att hoppa över pinnar och spurta upp för backen. Men hur länge orkar man det?
Hur som hellst. Den här ilskan. Den är fel. Jag har inte gjort något fel och jag har rätt att tycka och tänka. Och ingen har rätt att ta mig för givet. Tro att jag kommer öppna mig som en bok och sprida ut alla mina tankar. Visst, jag är öppen på ytan, men stängd och låst till mitt innersta. Konstigt?
Jag skulle vilja skriva exakt hur jag känner om en viss preson men man vet aldrig vilka som sitter där ute och läser. Det jag kan säga är väl att jag tror att jag fick en knuff i en riktning. Och jag har ångest inför imorgon. För jag hatar tisdagar. Jag jobbar alltid på tisdagar. Men jag hatar den här lite extra.. Typ..
Jaha hörrni.. Ny vecka. Nu chans till lycka. Så, vad gör jag idag? Mellanlandar lite på en dag ledig från jobbet. Dock fylls hela mina dagar med att flytta hästar hit och dit. Agnes har haft boxvila några dagar nu för hon skadade ett ben i hagen här om dagen. Lizard och Bingo har fått turas om att vara sällskap. Men idag verkar Agnes ben vara på väg åt rätt håll. Skönt.
Sitter och lyssnar på spotify samtidigt som jag skriver. För ett tag sen så satte jag ihop en låtlista "lugna favoriter". När jag lyssnar på den nu så inser jag att den bara innehåller deppmusik.. Och de låtar som möjligtvis inte har deppig musik har deppig underton i texten. Ändå är det skönt att lyssna på. Sen finns det i och för sig ett par låtar som inte är så depppiga, men texten passar inte mitt liv längre. På ett dåligt sätt. Då blir det med deppigt. Men hur vore det om jag började lyssna på massa upp-musik? Det vore att ljuga för sig själv.
Till imorgon så måste jag göra en massa beslut. Besluta om min framtid.. Beslut som skulle varit lätta att ta om jag kände mig koncentrerad. Men jag har svårt att fokusera. På allt. Jag kör bil ruttet mycke sämre nu för tiden. Jag orkar inte bry mig om att ta in alla intryck. Jag ser inte andra problem förän der flåsar mig i nacken och ändå lyckas jag ducka för dem och vända mig om. Jag känner mig avtrubbad. Inte upplyft - kantstött.. Hur ska jag då kunna ta ett vettigt beslut? Jag vet inte.
Nåja, imorgon är långt bort just nu. Innan dess så väntar lite räkningar på att betalas. Min futtiga lön som jag fick i fredags har halverats bara över helgen.. Räkningar, bensin, mat.. Tråkigt!
Idag är det fredagen den 13:e. Det är en alldeles underbar dag! Den började dock väldigt underligt. Jag hade svårt att sova hela natten och vaknade till och från. Som vanligt sover jag bäst fram mot morgonon men då vaknar jag av att Ralle ligger och skrattar för att han har kommit på nått kul och vaknat. Jaha, tänkte jag. Vad är det som är så kul? Men lika snabbt som han vaknade somnade han igen och där låg jag vaken. En timme innan hans klocka skulle ringa. Vaken.. Så jag ligger där klarvaken undertiden han går upp, äter frukost, fixar och åker till jobbet. Sen ger jag mig tusan på att jag ska sova. Så lagom till åtta slumrade jag in.
Det är nu det sjukaste händer. Jag vaknar vid halv nio av att det är någon som går in genom dörren och in i hallen. Va faan, tänkte jag. Jag var säker på att Ralle hade åkt till jobbet. Där låg jag havlnaken och hade sparkat av mig täcket och så är det nån som kommer in i mitt hus? Frågorna som gick runt i mitt huvud dessa få sekunder jag låg där var många. Ska jag ligga kvar och låta personen härja fritt? Ska jag kolla vem det är? I sånt fall så hade jag varit tvungen att vända på mig. Då hade ju personen hört mig. Men tänk om jag inte vände på mig och någon knivhögg mig i ryggen. Nä, hellre att jag råkar visa hela allt för någon än att den jäveln får stjäla grejer ur mitt hus!
Så jag slängde mig runt och satte mig upp. Redo att gå till attack. Men vem var det som stod där tror ni? Jo, såklart var det Ralle som hade kommit hgem igen av någon underlig anledning och ville käka frukost.. Så det var bara för mig att pallra mig upp och göra scones.... Jag trodde jag hade missat en hel dag, men sån tur hade jag ju inte.
Det här med drömmar.. Det är så spännande! Nu de senaste två nätterna (eller ja förmiddagarna) har jag styrt mina drömmar. Jag har varit fullt medveten om att jag sover, men har ändå inte vaknat. Har velat drömma vidare tillräckligt mycket för att lyckas stanna i ingenstans-landet. Jag har styrt mina drömmar åt alla håll. Lyckats utmana åt alla håll utan att känna obehag. Till exempelt så blev jag jagad när jag sprang i tung sand. Jag sprang, och visst var det lite tungt, men jag var aldrig rädd. Jag visste att jag skulle komma undan. Kanske kan man plocka fram den känslan när man inte styr sin dröm? När man är där ändå?
Idag är jag ledig. Ledig = vila? Jag måste ner och handla och så behöver jag plocka undan lite hemma. Och den där tvättmaskinen blev aldrig tvättad här sist, så det är dags nu! Kanske skulle jag vara en sån som behöver bo i lägenhet och ha tvättider? I alla fal ett tag så jag lyckas ta mig i kragen. Det blir aldrig av med saker när jag vet att jag kan göra dem sen. Så står jag där och paniktvättar sjuttioelva maskiner när ala kläder tagit slut..
Jag hade en känsla ändå när jag vaknade i morse. En svag känsla av att just den här dagen skulle bli effektiv. Det var bara strunt. Jag menar, det mest effektiva jag har gjort är att designa om bloggen. Det är ju helt onödigt egentligen. Och nu när jag kom på att jag ville ändra lite till så tappade jag bort mig. Det har blivit sjukt mycket svårare nu med nya blogg.se med alla koder och vart de ska sitta. Förut hade jag alltid en plan, men nu... Ja, jag vet inte. Så nu gav jag upp och får testa mer en annan dag. Vitt får duga.
Vad har jag kvar att göra idag? Allt.... Jag behöver åka till Hööks och köpa akuta prylar till Lizad. Men det SUGER att åka själv så jag trackar P med massa meddelanden, men hon sover nog... Becka ska jobba. Suck. Nåja. Jag ger det en halvtimme till sen får jag och TSK dra iväg själva mot Örebro antar jag.
Jag måste hinna med att tvätta en maskin och hänga upp. Behöver plocka undan den vikta tvätten också. Och dammsuga. Det är planen.
Det var tänkt att Lizard inte skulle få någon direkt sommarvila i år. Det sket sig uppenarligen. Jag hade planerat att han skulle få en vecka där vid soprrarna och att jag sen skulle hålla igång honom så at hans magen inte blev så otroligt stor. Han blir så otroligt fet den ponnyn! Men hur som helst så sket det sig. Jag tror att han har stått i tre veckor nu och växt på bredden. Jag har helt enkelt varit för sjuk för att orka rida. Fy på det! Och nu känner jag att jag kanske kan börja på att sätta igång i mitten av veckan, frågan är bara vart jag ska hitta en så lång sadelgjord som jag kommer behöva..?
Annars verkar det som om det blir fint väder på dagen idag. Hör ryktas om regn mot kvällen, men just nu är det fint och soligt. Det tänker jag ta till vara på genom att krypa ner i sängen en stund till och sen vakna frisk som en nötkärna. Underbart!
Veckoplanering kanske? Det var länge sen..
Tisdag: Jobb 15:00 - 21:15
Onsdag: Jobb 15:00 - 21:15
Torsdag: Kolla antagningsbsked 13:00
Fredag: Jobb 15:00 - 21:15
Lördag: Jobb 08:00 - 15:05
Söndag: Jobb 15:00 - 21:15
Det var väldigt va mycke jobb det blev helt plötsligt. Nåja. Om 28 dagar går jag på 3 veckor semester till. Och om 38 dagar drar vi till Turkiet. MYS!
Min förkylning och feber tar slut på mig. Men inte tillräckligt tydligen. Jag har sån himla mensvärk nu igen. Ipren är skit, alvedon är ännu mer skit. Skit! Och jag vill bara somna. Imorgon ska jag kika närmre på mina lådor jag fick hem idag. De är suuuuperfina!
/Ao
Okej? Jag trodde jag blev sjuk i början av veckan. Det var nog fel. Eller ja, jag började nog bli sjuk då. Men idag... Alltså, jag vet fan inte vad som har hänt. Jag mår fruktansvärt dåligt. Kan inte sova för att näsan är helt täppt. Kan inte va vaken för huvutet gör ont. Allt trots nässpray och alvedon. Ändå måste jag göra någonting innan jag blir helt galen av att bara ligga still.
Jag har massor med feberdrömmar på nätterna. Men de är sådär lagom långt bort att jag inte riktigt får tag i dem efter att jag har vaknat. Hur som hellst brukar feberdrömmar kunna vara obehagliga och mörka. Men inte den här gången. Jag drömmer massor om bra saker. Jag är glad i drömmarna och det är positiv energi. Någonting är ju bra trots allt. Peppar peppar..
Jag längtar lite efter regnet som alla säger ska komma. Ska jag va sjuk så kan det lika gärna regna. Då kommer jag inte ännu mer efter alla andra som umgås med solen och får färg. Varje sommar kommer ångesten över att jag kommer förbli lika vit som vanligt. Och även om jag får ett uns av färg så ser jag fortfarande sjukt vit ut och kommer aldrig någonsin ikapp alla andra. Det där med shorts är skrämmande. Benen får aldrig färg, hur jag än gör. Då vill jag inte visa mig i shorts. Ändå vet jag att folk ska skita i hur jag ser ut. Det finns väl fulare människor? Men när någon tittar på mig när jag kommer där me mina shorts... Ja, då vill man sjunka genom jorden och försvinna. Och det är synd. Jag älskar ju allt som har med klänningar, kjolar och shorts att göra...
Javisst, brun utan sol i all ära. Men det blir aldrig naturligt. Och när jag använder det så känns det som att alla vet att jag gör det och då vet de iaf att jag är en blekfis. Rödhårig blekis.. Och dum i huvudet som jag är så ska jag ju till Turkiet i augusti. Någonstans måste min hjärna irrat bort sig när jag fick för mig det. Jag kommer komma dit och va blekast på jorden. Om jag inte bränner ihjäl mig första dagen kommer jag va på stranden flera dagar och återigen kommer jag va blekast. Forever Blekfis.
Okej. Jag har tio fingrar, tio tår, två ögon, två öron, en näsa, en mun, en kropp osv. Jag borde va nöjd. Och jag borde inte skriva ett helt inlägg om tråkiga saker.
Jag är inte vaken någonstans. Jag vet att jag kan somna om. Nä, vem lurar jag? Jag är så jäkla klarvaken! Huvudet sprängs snart, näsan är täppt men rinner och jag är klarvaken. Vaken men för sjuk för att kunna göra nått. För ont i huvudet för att klara av att läsa en bok vettigt. Har ångest över morgondagen. Kommer jag vara frisk nog för att gå till jobbet eller inte? Dessa ständiga frågor.
/Ao
Idag slog förkylningen och nackspärren till totalt. Jag är mest bara glad att den höll sig lite lugn under sporrarna. Visst har jag känt att den varit påväg, men inte trodde jag att det skulle komma såhär fort och illa. Mitt huvud exploderar snart, jag är helt nästäppt och halsen bränner. Nackspärren släpper nog kanske lite senare idag. Det känns inte som en sån som hänger med i flera dagar. Man får vara nöjd över det lilla. Och jag får vara nöjd över min prestation den här helgen. Dock är det fortfarande lite för utmattande att skriva om det. Guldsporrarna är nog årets mest utmattande händelse. 5 dagar, sliten resten av året. Fast vi hade de 4 bästa nätterna någonsin i världen minsta och mysigaste husvagn!
Idag ska jag pallra mig bort till hästarna och sen är det soffan som gäller. Det är nog ingen idé att försöka sig på Lizards energi när jag är sjuk. Det slutar nog med att vi blir osams och att jag flyger av någonstans. Imorgon är nog en bättre dag.
Nä, dagen får som sagt spenderas i soffan och kanske att jag kan sträcka mig till att betala några räkningar. Kanske. Och handla, ja, det borde jag. Kylskåpet var inte uppfyllt efter att jag har varit borta. Konstigt..
Jag är lite slut. Halvt däckad. Det har varit Guldsporrana kära vänner. Tänkte bara skriva att jag lever, att jag har 70 blåmärken och att jag bränt mig i ansiktet. Resten tar vi en annan dag.
