Clap along if you know what happiness is to you

Jag är rätt trött. Sovit rätt lite ett par nätter nu och haft lite mycket i huvudet. Och så är det den ständiga tentaångesten.. Och vi skulle ju få veta senast idag, men icke.. Så nu får jag vänta X antal dagar till på domen. OMTENTA.... Nåja, jag får väl se det som att det man inte vet mår man inte dåligt av. Typ. Vem försöker jag lura?

 

Så, idag är det onsdag v.27 och jag sitter hemma i min soffa. Det har inte hänt på.. ..ja.. ..massor med år. Normlat sett brukar jag sitta med ångest upp över öronen över folk som är jobbiga och ta emot ekipage till Guldsporrarna, hopptävlingarna i Vingåker. Men i år är jag inte ansvarig och är bara lite lagom iblandad. Det känns tomt och ändå skönt. Vad jag gjort där ute idag orkar jag inte nes ta upp av ren utmattning av att tänka på det.

 

Jag har haft mina finaste damer här på kvällsmat och allsång. Fy faan va jag kommer bli vräkt om vi fortsätter såhär. Jag är så sjukt hes. Men ja, vi sjöng en massa fina godingar från 90-talet och lite disney-låtar och sådär. Vi måste sjungit så jäkla fint för det var ingen som kackade på och sa att vi störde iaf. Wohoo!

 

Nu ska jag mosa ihop en massa grejer jag ska ha med ut till VRF imorgon. För imorgon natt till på söndag så sover vi i husvagn, precis som vanligt. Det är fan det bästa med hela skiten, våra kvällar! Det ska bli massor med goooodis, läsk och prat. Ja, och så ska vi ju faktiskt jobba där emellan.

 

Usch, jag är inte fokuserad på att blogga överhuvudtaget. Ska jag vara ärlig så började jag det här inlägget för typ 2,5 timme sen och så har jag bara kommit på massa annat. Varför ens försöka få ihop något vettigt liksom. Lika bra att ta tag i packandet och sen sova. Uppstigning 06.00 imorgon! Woop woop!!

 

Med Lycka

 

/Ao

 

Nu är det slut på midsommarhelgen. Hur ska jag lättast sammanfatta den? Den blev inte på något sätt vad jag förväntat mig. Den blev roligare! Igår fick jag med mig Paulina ut till Brevens och det kunde ju bara bli bra liksom.

 

Lättaste sättet att få med lite om allt är väl helt enkelt genom att göra en lista:

 

# Alkohol

# Lastbilsflak

# Hemkörning till porten

# Bagageluckeplundring

# Kissa i skogen

# Chanser

# Blåmärken

# Dansa bugg

# Död telefon

 

Negativa saker som kommit upp i helgen är lätt räknade:

# En chans för mycket

# Gubbäckel som borde ha pungspark

 

Ja, lite åt det hållet. Jag är så sjukt nöjd med min helg efter att ha trott att jag skulle sitta själv bara. Jag har träffat så otroligt mycket nya människor och det är ju så roligt! Dessutom har Jag frälst Paulina lite mer i raggarsvängen så jag får sällskap en kväll upp till powermeet om ett par veckor!! Woohooo!

 

Idag lyckades jag även med det otroliga att låsa ute mig själv igen. Jag gjorde det ju för nån vecka sen också. Den här gången hade jag dock både vanliga- och extranyckeln inne i lägenheten. Jag fick ett litet fint skrattanfall som ekade fint i trappuppgången innan jag tog mig samman och plingade på hos en granne och klättrade från hennes balkong till min och lyckades peta upp ett fönster som jag inte hade orkat stänga ordentligt. Wiie! Jag måste skärpa till mig när det gäller nycklar alltså. Jisses!

 

Imorgon går jag på mitt sommarschema iaf och jobbar kvällen. Det blir fint. Nu ska pengarna rulla in jäkligt fint kan jag lova!

 

Med Lycka

 

/Ao

Igår skrattade jag galet mycket. Och jag gjorde lite roliga otippade saker. Jag levde helt enkelt. Och jag lever än. Har precis varit och fått tag på min bil och tänkte börja om och skratta lite till om ett par timmar. Pojkarna är och hämtar en båt som nån köpt och tänkte lägga i den i ån här precis vid mig så då får man ju lagom undrhållning på så vis.

 

Nu ska jag plocka undan lite och fixa och trixa tills jag hör att pojkarna är påväg. Underbart!

 

Med Lycka

 

/Ao

Hörrni. Det blev midsommar. Och jag fick skjuts hela vägen fram till dörren hem. Och nu lockar sängen förjäkla fint! Godnatt!

 

 

Med Lycka

 

/Ao

 

Har inte så mycket att säga eller skriva. Känner mig mest ganska tom. Funderar på att sova en stund. Fast håret är fortfarande blött efter duschen så det blir liksom aldrig bra då.. Kanske skulle jag sminka på mig ett pokerface och fira midsommar? Vart, hur, när? Aja, jag skulle ju göra något kul och sådär så det är väl lika bra at göra sig redo för - jag vet inte vad.

 

Puss!

 

Med Lycka

 

/Ao

Hej hörrni! Nu är det helg. Midsommarhelg. Woohoo!!

 

Tänkte kladda ner ett litet kort inlägg så jag inte får nån sorts abstinens. Man vet ju aldrig när jag skriver igen så att säga. Ska försöka styra mig ner mot ica för att panta lite flaskor och köpa nån liten godisbit. Helt stört att göra det idag när folk handlar som galningar. Jag handlar ingen midsommarmat i år för ingen har helt enkelt bett mig. Varför styra upp en massa skit om det bara är jag som bryr mig. Nää, skiter i det! Jag har ätit färskpotatis och jag har mumsat på jordgubbar så för mig gör det detsamma. Jag ska ha roligt i år, vad som än händer. Inga krav på perfektion.

 

Så, mot pantmaskinen och sen vidare på äventyr. Önska mig lycka till i midsommarstressen.

 

Med Lycka

 

/Ao

Det var väl ingen som trodde att jag hade missat att blogga idag? Näh, jag har bara sparat mina tankar till ikväll. Ja, vad har jag för tankar egentligen? Inte många. Det är helt okej. Skönt för er om inte annat.

 

Just för tillfället sitter jag och mosar i mig popcorn och dricker Cola. Perfekt onsdagsunderhållning! Hade ju tvättstugan idag så nu har jag massa renar kläder att vika - imorgon. Typ. Har fixat lite hemma idag och även lite hos pappa men sen så åkte jag iväg och käkade lite jordgubbar med grädde. Det är så sjukt gott! Jag åt så mycket så jag nästan sprack. Så lagom i jordgubbskoman så hjälpte jag till att sortera lite papper och sen helt plötsligt fick jag för mig att testa lite styrketräning. Jag är rätt stark för att vara så pass liten som jag är och med tanke på att jag typ aldrig styrketränar längre!

 

Inte ett inlägg till idag va? Jopp! Min telefon är nämligen mystiskt borta och har varit så nu i nästan en timme. Det är stört. Självfallet har jag den på ljudlös också.. Jag har rivit ur alla kuddar ur soffan, kollat i hela sängen, kylskåpet, alla hyllor, under borden, bakom tvn, i badrumsskåpet.. Hur kan den bara försvinna på 41 kvadratmeter? Och jag vet ju att jag hade den för ett tag sen men kan inte komma på vart jag la den. Men på ett bra ställe var det visst.. Börjar känna mig smått förvirrad. Här om kvällen låste jag mig ju ute och nu det här. Jaja..

 

Jag får helt enkelt gå och sova utan min snuttemobil. Hemska tanke. Det kan inte ha hänt på säkert tio år. Fatta min panik när mobilen dör ibland när man inte sover hemma. Hej, jag heter Anna. Jag är mobilberoende. Det har gått för långt och jag vet det. Om jag känner mig själv rätt kommer jag springa upp om max en timme och vända upp och ner på hela katastroflyan igen.

 

Önska mig lycka till!

 

Med Lycka

 

/Ao

Åhå! Jag lovade mig själv att inte fastna vid datorn när jag kom hem. Vad gjorde jag? Jag kom hem jättetaggad för att fixa iordning min katastroflya och började med att betala lite räkningar som legat på bänken ett tag. Ja, sen var det ju så jäkla bra musik som jag bara var tvungen att titta upp lite texter till. Och så lite facebook.. Ja, och bloggen. Jag älskar min blogg. Jag älskar att sitta här och få ur mig allt. Egentligen borde jag bara skriva det nån annan stans och inte publicera men då skulle jag aldrig någonsin kolla igenom och komma ihåg. För mest är det ju för min skull. Men vet ni? Jag har faktiskt börjat skriva ner lite prylar i min tankebok igen. En bok jag skrev en hel del i 2011 men som jag rev ur alla skrivna sidor ur och eldade upp. Dock vet jag att det ska finnas ett par sidor någonstans, men jag har ingen aning om var. De kan ha försvunnit i flytten eller om de helt enkelt har gått för skräp nån annan gång. Men okej, om någon hittar de sidorna efter att jag har försvunnit så menar jag varje ord jag skrivit.

 

Hur som hellst. Det är perfekt att ha den boken så jag kan få ur mig det där lilla sista som jag inte kan skriva här, av rätt uppenbara skäl. Det här är en helt öppen och offentlig blogg, och jag skriver öppet om mina känslor och tankar. Det är ju ett aktivt val även om jag aldrig funderar över det sådär. Men ibland händer det att jag får sudda nått stycke och det är så synd att inte kunna få ner de pusselbitarna någonstans. Det händer saker som inte ens är värt att slösa energi på och som folk inte alltid behöver veta om, men som faktiskt betyder något ändå tyvärr.

 

Sen vet ju alla att jag är som en jäkla berg-och-dal-bana. Ibland kanske man vet bättre efter, men ångrar gör jag aldrig. Jag vet, ja, jag vet faktiskt att jag hellre har alla de här känslorna än är som ett streck. För om jag är sjukt nere så vet jag innerst innen någonstans att jag kan bli precis lika uppe. Att vara neutral hela tiden och inte känna något alls är ju bland det värsta som finns. Jag kommer ihåg tiden då det var allt jag önskade och jag förstår mig själv, men nu vet jag bättre. Om du inte har några känslor kan du inte leva på riktigt. Leva = Skratta.

 

Så jag lever. Det är förbannat jobbigt att leva men jag är glad. För framtiden finns alltid där. Jag har nya planer på gång!

 

Med Lycka

 

/Ao

Vi har bara ett liv. Men ett liv består av ett antal chanser. Hur många vet ingen, men tar man vara på dem så är de tillräckligt många för att man ska kunna vara nöjd. Dock är det ju såhär att man kanske bara har en chans till en viss möjlighet. Vissa chanser ska inte sumpas. Fan va du kommer ångra dig.

 

Nu är min lunch slut och jag ska dra mig tillbaka mot jobbet.

 

Med Lycka

 

/Ao

Det är helt otroligt vilken bra dag jag har haft idag. Speciellt med tanke på hur den började. Underbart! Sov ju riktigt dåligt i natt och har väl varit smått aptrött hela dagen. Jag slängde upp balkongdörren förut och skrev ett par brev där ute i solen och bara njöt. Jag älskar min balkong och jag älskar att den ligger åt det håll den gör så den inte pekar ut mot lekplatsen där alla är.

 

Sen var det hur som hellst dags för Zumba och Paulina agerade mänsklig sköld och kom och hämtade mig vid porten! Så vi zumbade i en timme och sen så blev det lite powerwalk i sisådär två timmar. Helt jäkla avliden är jag! Det känns... ...HELT JÄKLA FANTASTISKT!! Imorgon kommer jag vara så jäkla död i kroppen! Halva vägen så var jag iaf sjukt sugen på tårta men sista biten så var den makaroner och köttbullar som fyllde mina tankar. Så det jag gjorde när jag kom hem var att jag gjorde den största portionen ever med massor av makaroner och köttbullar. Det va himla mums!

 

Nu ska jag gå och krascha i sängen. Imorgon är det lite jobb 9.00-16.00. Det ska också bli fantastiskt! Eller ja, det ska bli bra. Och snart är det midsommar och det ska fyllas med en massa kul saker även om det inte är riktigt planerat än. Och veckan på det är helt jäkla överfull. Det här är vad jag behöver just nu! Jag behöver få min hjärna överhettad av roliga och vettiga saker. Wiihoo!!

 

Godnatt alla vänner. Ja, godnatt till er övriga med. Och tack för en fantastisk dag.

 

Med Lycka

 

/Ao

Jag nästan vann på minigolfen idag. Jag fick två ettor och bara en sjua och det var det ingen annan som fick så därför vann jag. Wihoo!

 

Nu borde jag städa. Diska. Men kommer jag göra det? Antagligen inte.. Paulina och jag ska ju på zumban vid 18.30 och till dess är det ju inte superlänge kvar. Nej, vad ska jag hitta på? Jo jag ska smyga ner till bilen och hämta in ett handskrivet brev jag fick idag. Det är ju fantastiskt kul med brev!

 

Jag ska trotsa mitt humör, slänga upp balkongdörren och skriva ett riktigt fint svar tillbaka. Det är ju underbart!

 

Med Lycka

 

/Ao

Nu är det dags för John Blund att göra sitt jobb. Jag är trött på att ligga och vrida och vända på mig i all oändlighet och slumra till för att sen vakna med ett ryck av dessa jävligt dåliga drömmar. Jag skiter i vad folk säger, jag skiter i vad folk tror. Jag till och med skiter i vadfolk vet. Det jag vet är att jag inte vill ha en del folk i mina drömmar. Det är dags för alla att sköta sig själva. Så, uppgjort och klart?

 

Med Lycka

 

/Ao

Jag har gjort det underbara! Jag har lyckats låsa mig ute. Det är ju helt jäkla underbart. Jag skulle bara ner i bilen och hämta laddaren och ja.. Då tog jag ju med bilnycklarna. Det finns en mening med varför jag brukar ha alla mina nycklar på samma nyckelknippa. Just för att jag inte ska låsa mig ute. För jag vet att så fort jag går utanför dörren ska jag ha en nyckel i handen. Japp. Ja, så nu har jag iaf lyckats få tag på min extranyckel efter lite ringande, bilkörande, bankande, väckande och tjatande. LÖVLI!

 

Nu ska jag sova för den här dagen är slut. Jag gör slut med den här dagen big time. Det har varit ungefär lika bra hela dagen som när jag insåg att jag låst mig ute. Lite den känslan har jag faktiskt bärt med mig hela tiden. Jävla skit!

 

Förresten, jag vet vad jag vill. Och det ska stämma överrens med vad jag gör. Jag vill leva - inte vänta. Det är ju inte jag som missar nått.

 

Med Lycka

 

/Ao

Jag gjorde precis som jag sa förut. Jag gick ut i solen och skrattade. Levde och umgicks med lillebror och hans vänner. Vi käkade gott hela två gånger idag (tre om mc donalds räknas nu inatt) och nu på kvällen agerade jag chafför till grabbarna i Oldsen när de ville spana in studenterna i stan. Jag är precis hemkommen och rätt stolt över hur jäkla duktig jag var på att köra stora Oldsmobilen när man tänker på att jag är van vid TSK. Och busigt var det att snigla runt och sen kicka ifrån folket som ville om. Ujuj, inte bra att sätta mig i en sån bil. Det kommer hända fler gånger. Vi skrattade allihopa.

 

Jag tror att det är några som missat poängen med livet. Det hade jag med. Men jag tycker inte livet ska gå ut på att ångra, tänka "om". Nä, nu vill jag att mitt liv ska innehålla mer nutid och lite hopp om en framtid. Det som är gjort är gjort och förhoppningsvis har jag haft kul under tidens gång. Har jag det inte så är det väl bara att bita ihop och gå vidare. Jag kan ju aldrig lova mig själv att jag aldrig kommer göra samma misstag två eller fler gånger. Kan något man gjort vara ett misstag egentligen? Man har ju alltid ett val. Nej, livet förändras. Det som kanske ses som ett misstag nu kan ju vara en möjlighet i framtiden. Kanske dyker inte ens samma situation upp igen. Det är ingen som vet och det är det som är tjusningen. Men det är här det absolut viktigaste kommer in. Har jag lärt mig något så är det just detta: Gå aldrig och vänta på någon eller något. Ingen, inget eller något alls är värt att kasta bort timtal i väntan på. Aldrig. Gå aldrig och vänta på möjligheter eller mirakel. De kommer när de kommer. Och de kommer antagligen även om du är mitt uppe i något annat. Chanser där emot är något helt annat. Jag ger gärna tiotusentals chanser till livet. Till alla. Igen och igen, därför att jag kan och vill.

 

Det är här jag sätter punkt för den här etappen i mitt liv. Och inte för att jag måste utan för att jag själv väljer det. Jag tänkte börja om igen. Jag vänder blad och sätter ner pennan och är väldigt nyfiken på vad som kommer skrivas denna sommar. Vilka människors namn ska få äran att pryda den här sidan i boken? Det är så spännande att leva när man faktiskt gör det! Livet ska vara fantastiskt. Så därför ska jag ut i solen nu och leva lite. Leva = Skratta.

 

Med Lycka

 

/Ao

Blåst tjej. Ja, blåst tjej.se. Ibland vill man bara inte se, ibland väljer man att inte lyssna mellan orden. Men det funkar inte i längden. Det finns inga ärliga människor. Wihoo! Hörrni, det är ju nu livet börjar om. Det är ju nu som man har chansen att göra något riktigt bra! Det är nu som man faktiskt kan säga att man vet bättre, blivit lite klokare på livet. Fantastiskt!

 

Vad ska jag göra nu? Jo, nu ska jag göra lite vad jag vill. Kravlöst!

 

Puss och tjing på er galningar!

 

Med Lycka

 

/Ao

Fredag! Började dagen med en sväng till ICA - köpte ju aldrig nån frukost igår. Sen så blev det en långfrukost framför TV:n innan jag bestämde mig för att skita i allt som är bestämt och drog på mig ridkläderna och körde iväg till hästarna. Tog en tur med Lizard som var tänkt som en långtur men det började ju spöregna och han var rätt så hingstig idag så vi fick köra lite miljöträning i skogen istället. Så nu är jag rätt nyligen hemkommen och funderar på vad den här helgen ska erbjuda. Det här är ju en sån där tråkig helg då alla är så jäkla upptagna. Sista sommarlovshelgen innan jag ska jobba på schema typ resten av sommaren och jag har ingenting för mig. Det suger ju. Fast iofs, lite har jag ju planerat. Och det kommer ju fler lediga helger framöver.

 

Inatt drömde jag de sjukaste drömmar. Jag var iväg och tågluffade nånstans där det var jävligt varmt och gatorna var typ orange-färgade. Hur som helst så tror jag att jag gifte mig med mitt sällskap som jag hade med mig men sen fick jag inte åka hem för att jag hade bytt efternamn så passet stämde inte längre. Det slutade med att vi byggde nått jäkla slott där och tup bosatte oss där. Som vanligt med drömmar så funkar de ju aldrig att berätta om, men ja. Sjukt var det iaf.

 

Så, nu blir det upp och hoppa. Ta tag i disken och sen spinna vidare på lite planer och se vad som händer.

 

Med Lycka

 

/Ao

Helt plötsligt slog livet om. Jag varken sa eller tänkte något ord överhuvudtaget. Nej, jag redde ut det ändå. Och det håller ett tag. Vad har jag mått dåligt över då? Ja, livet. Inget speciellt egentligen.

 

Idag var jag med om något ovanligt, iaf för mig. Jag var tvungen att byta sida på vägen när jag skulle gå och handla. Jag har aldrig någonsin i hela mitt liv brytt mig om vem eller vilka jag möter på trottoaren men idag var det ju helt sjukt. Det började helt som vanligt men sen helt plötsligt så ser jag hur ett antal människor kommer ut från ett visst matställe i Vingåker och börjar prata. Sen börjar de peka på mig och säga saker på ett språk jag inte förstår. Kalla mig saker som jag däremot förstår. Allt byggt på vad jag antar är lösa rykten eller nått. Vem vet. Då fanns det två sidor inom mig. Den ena sa åt mig att bara fortsätta gå mot dem - genom dem - och skita i dem. Den andra delen av mig vann dock. Jag bytte sida och sket i dem därifrån. Kände att det var jävligt onödigt att starta nått, men det är ändå ett nederlag. Vem fan ska ha rätten att få mig att byta sida när jag går på en trottoar i en stad där jag bott i hela mitt liv? Och jag har inte gjort de här människorna någonting. Aldrig pratat med dem eller ens sett hälften. Jävla skitar! Jag hoppas jag inte byter sida nästa gång, tänker inte gå med på det här.

 

Det är lite av det här som får mig att vilja flytta härifrån. Det och ett par andra saker. Och om sakerna ska lägga sig på hög såhär så kommer Örebro bara närmre. Vad eller vem ska kunna få mig att stanna kvar? Lilla Vingåker. Jag visste inte att det var så illa som det är.

 

Jag gjorde något mer helt otippat idag. Jag sprang nästan två kilometer på tretton minuter. Jag tror det är bra. Jag har typ inte sprungit en meter sen jag slutade gymnasiet (5 år sen?!) Hur som hellst. Det var där det vände. Jag blev förbannad - gjorde något bra av det - blev glad. Jag ska köra vidare på det, jag hoppas och tror att det kan vara ett vinnande koncept.

 

Att jag sen var på en hemlig snabbvisit hos mina älsklingar kan ha peppat upp humöret ytterligare.

 

 

Nu ska jag gå och glutta i mitt lite påfyllda kylskåp och se vad jag ska mosa i mig för kvällsmat. Becka påpekar alltid att mitt kylskåp är det tommaste i världen. Eftersom det här är sista helgen jag kan kalla sommarlov i år så ska jag unna mig sena nätter och sena mornar. Inte för att jag inte kan somna utan för att jag vill. Jävligt stor skillnad. Ska dra på nån film (har en stor känsla av att det blir Kopps) och gosa ner mig i en filt.

 

Mys på er!

 

Med Lycka

 

/Ao

Road Trip 2013. En typisk trio-grej. Vi startade i Vingåker ca 09.00 i tisdags. Vi drog neråt i landet med första stoppet i Linköping för Becka ville köpa skor på Hööks. Lagom uppvärmningssträcka liksom. Sen drog vi ner till Gränna och kollade när de gjorde polkagrisar och köpte lite mums innan vi drog tillbaka en bit till Braehus. Fasiken va fint det är där alltså!!

 

Sen bar det hela vägen ner till helsingborg där vi käkade och körde runt lite. Vi gillar inte Helsingborg och kommer inte flytta dit. Ja, så var det dags för färja till Danmark. Jag hatar att åka båt. Punkt. Väl i Helsingör så styrde vi mot Köpenhamn men svängde av mot Fredensborg och hittade ett slott där det var vaktbyte och hela köret! Där hittade vi även en slottspark som var helt enorm så vi traskade runt i en dryg timme där. Sen styrde vi till Köpenhamn.

 

Planen var att vi skulle hitta bron mot Sverige och sen sova i närheten av den. Men vet ni? Danmark är ett jäkla dåligt skyltat land. Jag försökte till och med fråga en dansk om vägen, jag blev ännu mer förvirrad. Vi snurrade runt i något som vi tror var Köpenhamn med omnejd i 3,5 timme innan vi äntligen hittade bron och då var vi helt plötsligt på den och påväg till Sverige. Så vi fick sova i Malmö istället. Lika bra det. Vi kommer inte flytta till Danmark heller.

 

TSK gillar inte Malmö. Vi fick stanna och undersöka ett jävligt skumt ljud som härstammade någonstans under motorhuven ifrån. Typ så. Men vi hittade inget fel och så fort vi kom från Malmö så slutade det låta. Vi flyttar inte till Malmö heller hörrni. Det var tänkt att vi skulle stanna i Malmö över dagen och käka glass och sen gå ut på kvällen men Becka hade tappat suget och vi hittade ingen vettig parkering när bilen strulade så vi styrde mot Göteborg istället.

 

Göteborg där emot är en jäkla fin stad! Vi stannade där och käkade lite god mat innan vi bestämde oss för att styra hemåt och sen käka glass på vägen. Glassen skulle vi egentligen äta i Mariestad när vi gick i hamnen och kikade på båtar men det fanns inget vettigt och sen körde ut ur stan på fel sida så vi tog glassen typ i Hallsberg istället, nästan hemma. 34 timmar och 125,95 mil efter avfärd var vi sen hemma i Vingåker igen. Pust!

 

Om våran resa till Danmark skriver jag en annan gång. Nu skriver jag bara för att jag måste få ur mig ord. Kan hända att jag ångrar allt jag skriver sen, kan hända att jag ångrar hela livet sen. Men hur? Jag ångrar ju inte saker? Eller gör jag det egentligen? Jag ångrar inte saker jag gör, saker jag säger. Jag ångrar sånt jag inte gör, eller inte säger. Men mina tankar och känslor är helt jävla upp och ner. Jag har trasslat in mig i mig själv. Jag fattar inte ens vad problemet är. Men hur jag än försöker lösa det så lindar jag bara in mig värre i allt. Jag behöver göra nått åt det här. Men va fan ska jag göra? FAAN så trött jag är på mig själv! 

 

Det är ett enda ord jag önskar jag sagt. Ett ord som skulle ändrat allt. Som jag hoppas skulle ändrat allt. Ett ord jag inte sa. Ett ord jag hoppas att jag får chansen att säga. Men ingenting är säkert. Kanske får jag aldrig mer chansen. För jag sumpar allt. Fuck you, Anna!

 

Börja om igen.

 

Vad jag vet:

# Vart jag bor spelar ingen roll

# Vem jag pratar med spelar ingen roll

# Vad jag gör spelar ingen roll

# Materiella ting gör ingen skillnad

# Jag tycker inte om mig själv

 

Vad jag inte vet:

# Vad fan jag ska göra för att bli nöjd

# Hur jag ska kunna tycka om mig själv

# Vad jag håller på med egentligen

 

 

Vet ni, jag behöver nog sova. Sova, äta, sova, äta, sova, äta.. Jag menar inte att jag behöver sova just bara nu. Nej, jag behöver försöka göra det med rutin. Hur jag fungerar är ett mysterium egentligen. Hur kan man gå från att känna sig helt oslagbar till att känna sig så.. ..ja, som jag känner mig? Känslan är obeskrivbar. På kanten?

 

Hörrni, förlåt. Alltså verkligen. Va fan är det här? Det är ju helt jäkla värdelöst att sitta och läsa det här. Jag ska försöka få möjlighet till att säga det där sista ordet snart. Kanske slipper ni då lyssna på det här och så får ni se glada Anna igen. För det är den Anna jag tycker om att vara. Och jag kommer bli henne, om ett tag.

 

Så, nu ska jag börja i en ände ochc ta tag i det här. Sova!

 

Puss!

 

Med lycka

 

/Ao

Det här ska inte bli nått deppigt inlägg även om de känslorna ligger närmst till hands. Nej nu släppaer jag allt det som stör mig för ett par dagar. Inatt behöver jag få ordentligt med sömn. Imorgon vid nio drar vi mot Danmark och nya äventyr och då finns det ingen som hellst mening med att ta med all skit som stör mig. Vi hoppas jag kan sätta på paus en stund.

 

Idag var det sista träningen inför sommaren så vi red lite program. Det suger. En söndermosad hälsena och en uppäten hand senare så är jag trots allt typ lite nöjd. Det kunde gått sämre. Dock kunde det gått bra så mycket bättre. Spänd och sturlig ponny. Men nu är det gjort! Fasiken va skönt! 

 

Nä, jag kan inte få upp nån positiv känsla. Jag vill bara däcka.

 

Med Lycka

 

/Ao

Idag har varit en sjukt lång dag. Men väldigt trevligt så det gör inget. Mycke hästar, sol och bus. Just nu sitter vi hos mig och Paulina fixar Beckas naglar från grunden och allt. Jisses liksom. 

 

Det blir inte bättre än såhär nu. Totalt jäkla dum i huvudet är jag. Trög, knäpp. Men va fan ska jag göra åt det? Jävla karusell livet är alltså. Eller är det här bara PMS eller nått? Suck.

 

Imorgon blir det uppstigning tidigt för att dra ut till VRF och jobba lite på dressyrtävlilngarna. Jag ska bara somna först. Sen blir det väl förhoppningsvis lite planerande av road tripen och sånt. Och så borde jag väl börja kolla på dressyrprogrammet jag ska rida upp på måndag. Men det känns mest som om jag vill skita i det med. Som det mesta andra.

 

Nä, skuck. SKIT I DET HÄR.

 

Med Lycka

 

/Ao

Lördag. Punkt.

 

Med Lycka

 

/Ao

"Like rain on open sky

Don't know the reason why

But I'll always choose the black in front of white

And when it hurts the most

I'll push a little more

I'm back where I started at

You know I'm a little lost.."

Vad är problemet? Det finns inga problem. Jag har nog bara hört fel när det gäller en del rykten. Eller ja, vad är det här? Skitsnack överallt. Gör såhär, tänk på det där. Suck.

 

Jag har käkat för dåligt idag, sovit för lite de senaste nätterna. Det är helt enkelt därför jag sitter och är så sjukt irriterad och äter zoo-apor. Jag är hungrig men orkar ju inte ställa mig och laga mat två på natten. Jag har varit ute och rullat med TSK för att få ur lite frustration. Det känns som om jag sitter fast något fruktansvärt. Som vanligt ställer TSK upp, sviker aldrig. Det är sann kärlek.

 

Imorgon ska bli en toppendag. Det är bara så. Även om jag kommer vara hur trött som hellst. En dag i taget var det ju vi sa. Men för att det ska bli en toppendag så måste jag somna och vakna på rätt sida. Och jag längtar till frukosten imorgon bitti. Men suck, jag har glömt handla smör nu iaf. Jaha..

 

Med Lycka

 

/Ao

Jag har gjort det igen. Så helt oväntat har jag kraschat. Jag skulle bara lägga ner några saker i min "minneslåda" som jag har i ett skåp. Ja, så vad gör jag? Jo, såklart kollar jag i mappen med saker runt mamma. Och vad hittar jag? Jo, den där lappen hon skrev till mig för ett par jular sen (3?). Och det finns inget som gör så ont som att läsa den. "Vad skulle jag göra om du inte fanns...?". Vad ska jag göra utan dig? Samtidigt som jag blir så otroligt förkrossad så blir jag helt varm i hela hjärtat. Det är en enkel lapp nedskriven en sen kväll innan julafton. En enkel lapp med de ord alla vill ha från sin mamma. Allt det som faktiskt betyder något. Ett par enkla meningar som betyder så outgrundligt mycket. En lapp som kan få en att orka igenom de dagar när livet är upp och ner.

 

Lappen avrundas genom en enkel mening att följa:

 

 

Så nu ska jag försöka ett tag till. Det är helt enkelt meningen att jag ska leva vidare utan mamma vid min sida, men i mitt hjärta.

 

Med Lycka

 

/Ao

Så idag har det blivit fredag. Kan ju säga att jag var rätt nere i onsdags. Rätt förbannad på mig själv med. Tappade en del poäng på tentan för att jag blev stressad och inte läste ordentligt. Och ett tag satt jag i säkert ett par minuter och bara stirrade rätt ut i ingenting för att jag inte ens fattade vad det var jag höll på med. Ja, och sen var jag rätt irriterad på frågorna överhuvudtaget för det var mest om sånt som föreläsarna sagt att de inte skulle fråga om. Det är ju helt underbart liksom..

 

Men vi taggade upp med en utgång i Katrineholm bland alla blivande studenter och liknande. Det var mycket mössor helt enkelt. Men jag gick all in och kände mig faktiskt inte så lastgammal som jag egentligen är. Dock blev jag ju lite nere när jag för typ första gången fick höra att jag såg ut att vara över 25. WHAT liksom? Fast det var det inte alla som höll med om för jag fick höra att jag var född -95 också. Spridda skurar där. Avgör själva:

 

HALLÅ!! Håll en tumme (två betyder otur) för oss idag 12:45 - 15:45. LET'S DO THIS SHIT!

 

Med Lycka

 

/Ao

Tagga måndag idag! Jag har typ inte sovit ett skit, men det får gå ändå. Plugg hela långa dagen och sen ut med Lizard på träning ikväll. Det ska bli en tipptopp-dag! Woohoo! Och ikväll när jag går och lägger mig ska det vara med ett leende på läpparna och jag ska känna mig smartare, mer kunnig. Vi tror på det va?

 

Sen imorgon ska det jobbas. Ujuj, hela dagen lång. Meen, det kanske inte är riktigt så ansträngande som man kan tro. Nä, jag och Paulina ska på en utbildning om facket såhär mitt i tentaångesten. Men vad gör man inte liksom.

 

Ja, och sen är det onsdag. Onsdag = domedag. Det är då vi måste ha prentat in allt. Sen blir det väl förhoppningsvis ett bra avslut på kvällen någonstans i Örebro eller liknande. Men för att det ska bli lyckat så är det dags att plugga!

 

Tjingeling!

 

Med Lycka

 

/Ao

 

# Bästa sättet att dämpa ångest är med en stor påse chips

# Bästa sättet att leva på är genom att skratta

# Litar du på folk kan du komma att bli ledsen

# Blir du ledsen litar du på fel folk

# Nöj dig aldrig med mindre än du är värd

# LE OCH LEV LIVET!

 

Med Lycka

 

/Ao

Precis nu var ett sånt ögonblick. Ja, ett sånt ögonblick då hjärtat hoppade över ett slag. Det var inte alls det jag skulle skriva om, men jag tappade bort mig totalt.

 

Jag ska börja med nått nytt. Jag ska börja känna innuti som jag visar utanpå. I alla lägen. Fan så skönt. För jag är trött på spel. Observera att det är insidan jag ska ändra på, för det är den som stör mig. Suck.

 

Jaha, hur har dagen varit? Jo, jag har pluggat och myst med hästarna. Det är det där med att leva livet som jag kanske haft det lite sådär med idag. Det kommer väl inte vara så livat på ett tag nu. Fast iofs skrattas det en del under pluggtiden, men jag behöver leva mer. Leva = Skratta.

 

Och kvällen verkar ta slut såhär halv tio på en söndag. Nu har jag inget mer jag har nån lust med. Har diskat hela diskstället fullt utan att bli klar och har käkat lite kvällsmat. Ska väl hoppa in en sväng i duschen och sen kanske slå på nån film eller käka lite mer kvällsmat. Eller kanske både och. Vem vet. Livets myserier. 

 

Med Lycka

 

/Ao

Det blev en mysig barbackatur med finaste hästarna! 

 

Jaha. Ja, nu har jag bloggat ett par dagar i rad så det är väl lika bra at fortsätta. Ska väl snart pallra mig ut till hästarna en sväng och se vilket humör de är på. Antagligen känner de för att ge sig ut på långgalopp men jag är lite trött i huvudet. Vem vet hur det slutar.

 

Inatt sov jag väl helt okej faktiskt. Det värsta med att sova själv är att det är svårt att somna då tycker jag. Det är ju lite ensamt helt enkelt. Ingen att säga godnatt till eller hålla om/hållas om av. Men det överlever man väl också. Tillslut somnar man och då är det väl trots allt bättre att sova själv så ingen ska sno täcket, vända sig tjugo gånnger i minuten eller snarka. Men sen när man vaknar på morgonen är det ju lite trist. Sover man själv finns ingen att krypa nära eller säga godmorgon till. Eller ännu bättre - höra gå upp och man vet att man kan somna om! Nä, man ligger där själv och funderar på drömmar, dagens göromål och allt som aldrig kommer hända. Men äsch, det kan vara rätt underbart med tystnaden också. Fast det känns rätt omöjligt att vänja sig vid det.

 

Imorgon rumlar P in här vid tio igen och vi kör vidare med plugget. Våran plan flyter väl på rätt okej. Men det är så sjukt mycket och så otroligt konstiga jäkla ord. Jag menar hallå, cem kan uttala det här på en gång och fatta vad det är: Rhabdomysarcom, chondrosarcom, Rhabdomyom? Alltså seriöst, jag pallar inte. Så hittils har vi sammanfattat tio A4 sidor med det absolut viktigaste. Då har vi infektionssjukdomar, cancer, mag-tarm-sjukdomar och över halva tumörbiologin kvar att sammanfatta innan vi kan börja förhöra varandra på all skit. Vart ska detta sluta? Med ett godkänt såklart!

 

- Och hur går det med ältandet Anna? Jo, tack det går fint. När jag inte är själv. Som det mesta andra.

- Så vad ska vi göra åt det då Anna? Jo, jag vet. Vi skiter i det här nu och låter det vara som det är.

 

Hästarna ältar iaf inte och man vet varför de gör som de gör.

 

Med Lycka

 

/Ao