Jag tänkte påminna mig själv om att det faktiskt är rätt toppen alltihop. Det var mest det. Ikväll har jag andats in luften med lättnad. Balkongen erbjuder ett lugn och ljuden från gatan nedanför inger trygghet.
Nu blir det allt för få timmar sömn innan jag drar iväg på äventyr! Jisses vad jag ser fram emot morgondagen!
Så här är vi igen. Men ingen vet ändå vad jag menar. Här är jag. Och jag vet att du läser. Jag vet att du sitter där och letar efter något att ta på. Men vet du, det finns inget för dig att hämta här. Det finns inget att ta på. Och jag vet att det gör dig galen.
Hur som helst, jag tänkte kika in här igen nu och se hur det rör sig på bloggen. Och det rör sig. Tro nog att jag vet det. Kanske kan hända att jag känner för att ta upp min vän bloggen igen. Kan hända att jag inte gör det. Kan hända att ni får en ny blogg att leta efter (som funnits bra längre än ni tror).
Kan ju dela med mig av den glädjande nyheten att tjurruset var bland det roligaste gjort. De som är nära vet varför jag tvekade, men hörni - NU KÖR VI! Klart som fan jag har en plan med detta. Resultatet kan komma att märkas om jag vill.
Här får ni lite pics från då iaf:
Nämen hörni. Tjing på er. Nu ska jag ta och leva en stund till.
Med Lycka
/Ao
Tre hundra meter åt öster till hösten - stämmer ganska bra