Hjärnan är en underlig sak. Det är som att man har två hjärnor egentligen. En hjärna som man på något vis kan styra över, och en hjärna som väljer vad man får ha i den lilla hjärnan. Alltså, det finns vissa saker som händer som hjärnan plockar bort från minnet. Som ställs in i kassaskåpet längst in i ens rum dit man inte har nyckeln.Sånt som den lilla hjärnan inte klarar av att bearbeta. Jag kan tro att det är en försvarsmekanism hjärnan har för att man inte ska bli galen. Men man undrar, sånt som stora hjärnan tar bort, kan man hitta det där någonstans? Till exempel när jag var med om ridolyckan typ 2003. Då är den en vecka där som är i stort sett helt borta, och har alltid varit. Jag har bara små fragment av minnen att hålla fast vid, men kan intr hitta allt där emellan. Och jag tror inte min hjärna kommer portionera ut det minnet i små bitar till mig. Kanske jag ska vara glad för det? Kanske behöver jag inte bearbeta det minnet för att fungera? Dock har min hjärna upptäckt att det finns andra saker som måste bearbetas för att jag ska fungera. Så fort det blir tyst eller jag blundar så kommer minnena tillbaka om allt som hänt. Det är inte speciellt förvånande kanske, men jag trodde ändå att jag var förberedd. Att jag gått igenom det tillräckligt många gånger i huvudet. För nog har jag spelat upp allt det där som på film i huvudet, men det är nu alla detaljer kommer. Det är nu man ser det som i 3D. Der är svårt att välja sina tankar för tillfället, jag är för trött för att kämpa emot hjärnan nu. Trötta, det är vi alla. Tröttheten är vår största fiende. /Ao