Hoppade elefanten just av, eller låtsades han bara?
Kategori: Allmänt
Jag är en sån person som gärna vill göra alla nöjda. Jag tar ogärna tag i saker som jag tror någon kommer att... ja... ..inte uppskatta så att säga. Okej, jag talar i gåtor. Möjligtvis håller jag på att bli lite lost av att vara så mycket ensam med så lite jag kan göra. Allt TV-tittande, alla böcker och allt funderande göa mig galen.
Hur som hellst. Jag är sjukskriven året ut. Känns sådär. Bra för att kroppen får en chans att läka ordentligt ifred, men dåligt för att jag känner press. Orealistiskt mycket press. Jag behöver inte ens känna någon press? Jag har ju för fan spräckt levern. Nåväl. Ralle jobbar och sliter. Sen kommer han hem och bär ved, mockar och fixar. Vad gör jag? Kollar på TV och gnäller? Vilket liv.
Som alla märker har jag väldigt mycket av ett varannan dag-syndrom. Upp och ner. Jag vet inte ens om det gäller hela dagar? Kanske det är ett halva dagen-syndrom? Fan va tråkigt att läsa om.
Ännu tråkigare att läsa om är att jag för tillfället inte kan göra mer åt varken länsförsäkringar eller försäkringskassan. Fan va mycket papper de ska ha. Och jag behöver sjukpenning, nu tack! Nu väntar jag trots allt på papper från lönekontoret så jag får helgen fri från sådana tankar. Bra!
Är snön bara ett hån mot mig? Jag slår vad om att det inte kommer komma en enda snöflinga efter nyår eller i februari när jag får börja rida så vi kan tolka. Det är vad jag kallar typiskt. Och vad händer med julaftonsmorgonritten? Inställd? Stenhårt. Kul. Negativiteten flödar.
Så, positivitet! Det är snö ute. Gud va fint det är! På riktigt! Och vad glad jag är att jag lever! Också på riktigt. Och va bra att jag har Ralle som sköter allting! Så sant!
Ingen bild idag, men jag kanske ska börja lägga upp lite bilder då och då? Det vore ju lite spännande! Mys!!
/Ao
