Tänk va fort allt vänder. Imorse när jag vaknade av att Ralle gick upp för att åka till jobbet så kändes det som om den här dagen skulle bli helt okej. Allt började finemang. Slog på tv:n och "slö-hörde" på nyhetsmorgon medan jag åt lite frukost. Sen begav jag mig ut till hästarna. Kan man bli annat än glad av att vara hos dem? Det spelar ingen roll hur sur eller ledsen jag är, när jag ser dem så blir hela kroppen varm. Och när de kommer gående för att bli gosade med så kan jag inte hindra supersmliet från att komma. Lizard och jag tog oss en tur ut i skogen. Han börjar faktiskt komma igång en hel del - det enda han vill göra är att galoppera.

Hur som hellst. Väl hemkommen så satte jag mig en stund vid datorn - facebook. Vad är egentligen meningen. Det var här som mitt humör sjönk en aning. Jag har allt jag vill ha i mitt liv. Men när man bläddrar runt på facebook och hittar gamla personer som har haft del i ens tidigare liv så kan man ju inte låta bli att fundera på hur det skulle ha varit om man aldrig glidit isär. Vad som skulle ha blivit om man låtit dem bli en del av framtiden. Vad som skulle ha hänt om man valt annorlunda. I de flesta fall så kommer jag fort fram till att det liv de lever nu, eller för ett par år sen inte är ett liv jag vill vara en del av. Det skulle inte vara jag. Men så idag så hittade jag en person som med jämna mellanrum dyker upp i mina funderingar. Det var så länge sen att ingen jag känner vet vem det är. Och vad skulle hända om man skickade iväg en vänförfrågen? Ta risken att bli ignorerad eller fortsätta leva i fantasin att personen kommer ihåg en med? Jag skulle så gärna ha velat veta vad som skulle kunna ha hänt. Inte för att jag vill byta liv, men för att jag är nyfiken.

Nåväl, det är dags att rycka upp sig. Idag ska det ju bli måndagsfika på en onsdag. Och sen bli det kanske in till K-holm en sväng på kvällen. Woohooo! Men först blir det att slappa lite, äta man och häga upp tvätten.

/Ao