Jag tänkte påminna mig själv om att det faktiskt är rätt toppen alltihop. Det var mest det. Ikväll har jag andats in luften med lättnad. Balkongen erbjuder ett lugn och ljuden från gatan nedanför inger trygghet.
Nu blir det allt för få timmar sömn innan jag drar iväg på äventyr! Jisses vad jag ser fram emot morgondagen!
Så här är vi igen. Men ingen vet ändå vad jag menar. Här är jag. Och jag vet att du läser. Jag vet att du sitter där och letar efter något att ta på. Men vet du, det finns inget för dig att hämta här. Det finns inget att ta på. Och jag vet att det gör dig galen.
Hur som helst, jag tänkte kika in här igen nu och se hur det rör sig på bloggen. Och det rör sig. Tro nog att jag vet det. Kanske kan hända att jag känner för att ta upp min vän bloggen igen. Kan hända att jag inte gör det. Kan hända att ni får en ny blogg att leta efter (som funnits bra längre än ni tror).
Kan ju dela med mig av den glädjande nyheten att tjurruset var bland det roligaste gjort. De som är nära vet varför jag tvekade, men hörni - NU KÖR VI! Klart som fan jag har en plan med detta. Resultatet kan komma att märkas om jag vill.
Här får ni lite pics från då iaf:
Nämen hörni. Tjing på er. Nu ska jag ta och leva en stund till.
Med Lycka
/Ao
Tre hundra meter åt öster till hösten - stämmer ganska bra
Ord är överflödiga i min vardag just nu. Därför kommer inte så många ord från mina läppar, eller fingrar just nu. Jag vill bara slänga upp några bilder.
En tid har passerat sedan sist. På denna tid har det hänt så otroligt mycket. Examen, examensmottagning + kalas, två dagar sommarlov, jobbstart, massa jobb, övertid, midsommar. Ja, det är väl kort det som hänt. Hur känns det då? Jo, det känns helt jäkla fantastiskt. Och väligt mycket är nytt, väldigt mycket nytt kommer komma inom de närmasta veckorna och månaderna, men, även det fixar jag. Med stöd från bra kollegor kommar man igenom de mest förvirrande situationerna. Topp! Examensbeviset har även landat i brevlådan för att sedan kopieras och skickas till socialstyrelsen för att äntligen kunna ansöka om legitimation. Snart så är man legitimerad också!
Mitt i allt detta finns även vardagen och livet utanför jobbet. Även om mycket av energin läggs kring jobbet och allt det nya så flyter livet på. Framtiden planeras och saker fixas för att livet skall kunna flyta på smidigt även fast det förändras en del. Livet är verkligen bra och det går inte att rucka på det. Livet är verkligen till för att tas vara på och ägna sig åt det som betyder något. Lägg undan det som inte betyder något, änga dig åt det som gör dig lycklig och skit i vad andra tycker om det. Vad spelar det för roll vad andra tycker? Gör saker för dig själv utan att varken fundera på om människor tycker det är bra eller dåligt. Gör inte saker för att behaga eller förstöra för andra, lev ett liv du själv är nöjd med. På min resa tar jag med mig mina närmsta och min andra hälft, men det är ändå mig själv jag måste kunna stå för och vara nöjd med för att få livet att fungera. Sig själv kommer man aldrig undan, samvetet finns altid där. Om jag skulle dö imorgon skulle jag vilja vara nöjd med mig själv, känna att jag kan vara stolt över den jag är, den jag utvecklats till. Och det kan jag.
Ja, flummigt kan det tyckas. Men vem bryr sig. Det är för mig som jag skriver detta, för mig som jag öppnar bloggen ibland. Det jag gör är för mig och min familj. Det är det som betyder något.
Jag tänkte slänga upp lite bilder, men de får komma en annan dag. Nu blir det fredagsmys!
Med Lycka
/Ao
What have you done today to make you feel proud? It's never too late to try
Det blåser verkligen ute. Och det har gjort det i ett par dagar nu. När tänkte vinden stilla sig lite? Till lördag kanske? Det vore fint. För, ni har väl koll på lördag? På lördag är det helt klart med alltihopa. På lördags får jag examensbeviset och det är bara att ansöka om legitimationen. Det är ju helt fantastiskt. För ni vet, i måndags var det ju slutbedömning. Hur gick det då? Ja, klockan 13:37 den 1/6 sattes det sista krysset i rutan "godkänt". Så nu är det klart. Nu behöver jag inte prestera mer. Nu är det inga mer uppgifter, inga mer tentor, inga mer seminarier. Nu är det jobb, tjäna pengar och komma in i nya rollen som gäller. Och va skönt det är att ha jobbet fixat och klart sedan en tid tillbaka. Sommarens schema är lagt. De dagar jag önskat ledigt är lediga. Nu är det bara lite mer sommar som jag vill ha. Sen kan jag inte bli mer nöjd. För jag är verkligen så himla lycklig.
Igår tog jag och Mattias en hel eftermiddag/kväll och åkte till Eskistuna och umgicks, åt mat, shoppade och fikade. jag hittade lördagens klänning och även en klänning att ha nästa lördag på studenten. Mattias shoppade på sig schyssta jeans och ett par skjortor och t-shirts. Det är ju fantastiskt roligt att prova kläder med den herren. Skönt att vi båda kan bjuda på oss själva. Och det är så skönt att bara köra bilen dit vägen leder, lyssna på musik, prata och bara känna på livet.
Men vet ni, för ett år sen badade vi i sjön. För ett år sen solade och badade vi så ofte vi fick tid. 1/6 tog vi första doppet 2014. Skulle inte få för mig att hoppa i sjön idag inte. Men jag könner att det kan få vara lite kyligt och blåsa nu så att det har hunnit bli klart. Sen på lördag när jag vaknar önskar jag det ganska vindstilla och varm sol. Det vore fantastiskt. Men hur sol helst kommer lördagen bli kanon.
Så, vad står på schemat idag. Ja, lite av varje. Ganska fullt upp på eftermiddagen och kvällen. Det skall städas och lagas mat. Ska iväg på lite möte och dylikt. Sen ska vi fixa till lördagens festlokal när Paulina och Mattias slutar ikväll. Toppen! Så det kanske är dags att dra igång med det som ska göras istället för att sitta här i soffan och mysa. Dags att förbereda lite mat till älsk när han kommer hem på lunch.
Önskas lite bilder till detta inlägg? Spelar ingen roll, här kommer lite random inkastade på lite av varje iaf:
Fredag som fridag. Tar en paus såhär mitt på dagen. Just nu skiner solen helt underbart fint men nyss regnade det. Det är svårt att klura ut hur vädret fungerar såhär om våren. I övrigt fungerar allting som det ska.
På måndag är det slutbedlmning på praktiken. Jajemen, det kan inte sägas för många gånger. Sen får vi se hur många dagar det blir efter det. Schemat är lite otydligt sista veckan om man säger så. Annars är det bara toppen! Och på lördag skall det firas att dessa tre år är slut. Tre år plugg som lett till en massa kunskap, en legitimation, ett fast 100% jobb och otroliga möjligheter inför framtiden. Att ta tjänstledigt för att göra detta har verkligen varit ett klokt val.
Nog pratat om det. Nu ska jag ge mig ut (i regnet?) och först ta en tripp mot apoteket och sen ICA. Efter det skall jag styra blien vidare och hälsa på pappa innan det är dags att styra kosan mot K-holm en kortis. Och så Odensbacken ikväll också. Det blir lite bilåkande så att säga. Dags att sätta igång!
Idag vaknade jag av att Mattias satte sig på min fot när han skulle dra på sig strumporna. Lika fort som jag vaknade slumrade jag om igen för att sedan vakna av obligatoriska hejdå pussen. Sen då? Ja, tro det eller ej men jag slumrade en stund till och vaknade efter en timme utvilad och glad. Underbart!
Något som dock inte är så underbart är den här jäkla förkylningen som ligger och retar. Det är huvudvärk, snorig näsa och ont i halsen. Och lagom när man tror att den är påväg att gå över så kommer nått nytt. Idag är halsen värre igen, men det är bara att kämpa på. Febern har i alla fall gett med sig, för stunden. Nya tag! Jag har en fullplanera vecka framför mig.
I dagarna tre nu så är det praktik som gäller. Det är egentligen de tre sista passen innan slutbedömningen nästa måndag. Vad betyder det då? Jo det betyder att det är dags att ta ännu mer ansvar, visa framfötterna ännu mer och bara glänsa. Det är planen. Imorgon är det det absolut sista seminariet också (ja, för godkänd förutsätter man ju att man blir). Det sista på hela utbildningen. Hur underbart känns inte det då? Otroligt! Efter det så är det planerat tårta och fika hemma för ännu lite mer födelsedagsfirande. Måste komma ihåg att fixa tårtan inatt när jag kommer hem från praktiken.
I övrigt så stundar en shoppingrunda i Örebro med bruttorna senare i veckan. Eller ja, jag sparar mina slantar ett tag till men övriga i sällskapet skall köpa mattor och lampor om jag förstått det hela rätt. Det är sånt man behöver när man flyttar hemifrån. Sen väntar även ett besök på banken i denna vecka eller nästa. Det är dags att börja ordna upp lite inför framtiden.
Idag har jag cyklat som bara den! Två mil på en timme med i stort sett bara mördarbackar på grusväg med massa rullgrus på en kärringcykel tycker jag att jag kan va rätt nöjd med! Woop woop på mig. Och på Mattias också såklart. Men han hade ju racercykel så det gilla liksom inte lika mycket. Haha!
Annars? Ja, uj vad det finns att stå i. Huset och tomten skall vårstädas extra. Uteplatsen ska få ett lyft med lite färg och fix. Jag ser verkligen fram emot sommaren! Solen dessa dagar har värmt underbart skönt! Dock får man va försiktig med att springa för lättklädd än. Det blåser ju satan titt som tätt. Men det är svårslaget att bara mysa i lä med en bra bok, musik i bakgrunden och älsk bredvid!
Imorgon skall viktiga papper skrivas och god mat skall inmundigas för att fira! Eller ja, som sagt. Inget är ännu hugget i sten, men imorgon får man svart på vitt liksom. Nåväl, det blir som det blir.
Nu väntar sängen på mig. Den ropar nästan efter mig. Hoppas på träningsvärk imorgon. Beach 2015 here I come - som om jag bryr mig vad andra tycker..
Ibland funderar jag på om jag skulle ta och radera min blogg. Men ganska fort inser jag att det vore fruktansvärt tråkigt för er som försöker att följa mitt liv på håll. Ibland kommer det ju några rader som kan förgylla någons dag. Och trots allt finns det mycket att läsa. Bloggen överlever även denna gång.
Just nu i dagarna sitter vi med hemtenta. Det är tråkigt. Jag känner ingen motivation till att skriva skiten och frågorna är luddiga. Nåväl. Man ska väl njuta av de sista veckorna av studentlivet. ÅTTA VECKOR KVAR HÖRRNI! Sen är jag ej längre student. Då är jag legitimerad sjuksköterska. Sug på den ni!
Annars kan jag berätta att vi hade en väldigt spännande dag igår. Den bestod av lera, granar, berg och motorer. Dagen lång var vi ute i skogen och körde fyrhjuling och jeep. Leran sprutade åt alla håll och man var ständigt blöt om fötterna, hade grus i munnen och lerprickar över hela kroppen. Mycket trevligt! Sen väntade stallet och mycket mysig tur ut i naturen inann det blev lite jobb på banan. Sen hopp in i duschen och vidare och hämta upp massor med människor, äta god mat och sedan fara mot Örebro och bowling! Jag vann, för jag vinner alltid. Sen blev det en tripp till Pitchers och lite gott att dricka (Cola är mums).
Gårdagens topp tre:
> Gå på en stig i skogen
> Rida på en stig i skogen
> Kicka Olds i tunneln
Jag är ju rätt lättroad minsann.
Ikväll blir det stallet igen, vi får se om jag blåser iväg. Efter det blir det totalmys för att ladda batterierna inför en vecka full med bus och skoj! Inför allt spännande i framtiden behövs det energi!
Med Lycka
/Ao
Ibland vill man bara resa långt, långt bort.
Inte för att komma bort, utan för att komma fram.
Man kan inte fysiskt röra sig bort för att komma fram.
Kort sagt, resan tar dig fram. Tids nog. Njut av gläjden på färden.
Jag hade ett sånt skrivsug. Men jag vet inte riktigt vad jag ska skriva om. Jag är ett litet uns förkyld. Snart är det påsk. Jobbet går fint. Plugger går på framåt. Ja, typ så.
Om tio veckor är det dags att söka legitimation. Alltså på riktigt, om tio veckor är jag nyutexaminerad! Woop woop på mig! Och på P som dessutom fyller år imorgon!!
Nä, mycket mer än så vet jag inte vad jag ska skriva. Kanske det är dags att krypa ner i sängen snart och bara njuta av nybäddad säng?
Soliga Sverige. Jag har varit vaken sen halv sju. Det börjar bli nån ny tradition. Jag är väl färdigsoven då antar jag för det är totalt omöjligt att somna om. Man tänker att idag när man ändå är ledig så vore det ju toppen att sova så många timmar som möjligt, men det går inte när det blir alldeles för tomt i sängen och huset bli sådär tråkigt tyst. Men, det kommer bli ändrig på det också.
C-uppsatsen ligger färdig och väntar på att bli inskickad för att behandlas under ett seminarie. Känns toppen, men ack så tomt det blev nu. Vad ska man göra med alla dagens timmar? Det ända inplanerade är buggen ikväll. Det får bli en promenad senare tror jag. Det är ju så fint väder att det är syndigt att stanna inne. Tvättmaskinen tvättar för fullt och snart är det dags att hänga första lasset. Topp!
Det känns ju lite tråkigt att sitta här och knappa på angenterna utan att ha nått vettigt att skriva alls. Imorgon fylls dagen med jobb. Ska bli trevligt att jobba, tjäna lite cash och lära ännu mer!
Nu har jag haft två sovmornar i rad. Hur har det gått? Det har inte varit så mycket sömn på morgonen.. Klockan sex har jag slagit upp ögonen och istället njutit av mornarna.
Nu börjar det dra ihop sig med C-uppsatsen. Ett utkast är helt klart och inskickat för sluthandledningen på måndag. Sen är det en veckas fix och trix kvar innan det är dags att gå upp med den. Det ska bli skönt när det är klart. Samtidigt känns det som att det går lite fort. Shit, det är bara tre månader kvar innan jag är färdig. Klar. Innan det är dags att ansöka om legitimation. Efter C-uppstasen är det bara en läkemedelsberäkningstenta, en hemtenta och fem veckors praktik kvar innan det är dags att stå på egna ben helt. 15 Hp.. Då är det dags för jobb, som redan är fixat och klart såklart. Heltid, fast anställning.
Annars då? Igår spenderade jag och P förmiddagen och lunchen i K-holm och gick igenom uppsatsen en sväng över en sallad/grillad macka på sultans. Mycket trevligt. Sen blev det fika hemma med god rulltårta innan det var dags att dra iväg och dansa och skratta. Tänk va mycket lättare det måste vara när man vågar bjuda på sig en aning. Eller ja, jag vet inte hur det är annars, men jag bara antar att det inte kan vara lika kul när man hela tiden oroar sig och ska vara perfekt. Igår hittade jag på passande namn till alla rörelser. Vi har kycklingvinge, dinosariearm och kulstötare. Väldigt intressant va?
Idag är det redan torsdag.. Och jag är helt ledig från allt som heter plugg. Vad ska jag fylla dagen med då? Jo, det blir en tripp med P och kika på lite dressyrträningar och hämta inspiration. Ska bli spännande att se vad de hålls med. Kanske kan jag få inspiration till vad jag och Bullen ska hitta på på lördag. Det märks att det var ett tag sen jag hade egen häst. Det är fort man kommer ur rutinerna och tänket kring vardagsträningen. Och med en ny häst så är ju inget likadant som den finaste ponnyn i världen som man utvecklats så mycket med. Sen ikväll blir det iaf mys och bus och imorgon blir det tacokväll!
Nu ska ni få höra! Ja, vet ni vad? Det är som med allt. Tre steg fram, två steg bak. Men c-uppsatsen har sin gång och hittills har vi en grymt bra inledning och bakgrund. Metoden har börjat komma fram och idag ska jag renskriva artikelmatriserna som P fixat ihop. Det är tur att jag och P kompletterar varandra så bra - ja faktiskt på alla plan. Soulmate.
I övrigt så är jag mitt uppe i en inskolning. Nu när femte terminen är lagd bakom sig så kan jag börja fokusera mer på jobb. I anställningsavtalet står fint att läsa "assisterande sjuksköterska". Woop woop liksom! Och bäst av allt är ju att jag får P som arbetskamrat! Vilken grej liksom! Hur det blir efter examen har jag inte riktigt bestämt än, det finns så mycket spännande att göra!
I övrigt så går den här veckan alldeles för fort. Imorgon är det redan torsdag. Och helgen är så fullplanerad så jag vet inte riktigt vad jag ska välja bort.. Vi får se!
Mina damer och herrar! Imorgon är en stor dag på pappret och på måndag är en stor dag i verkliga livet. Spännande! Och mitt i allt spännande så sitter vi och fixar och trixar med c-uppsatsen. Ett steg fram, två steg bak. Men tillslut så når vi fram till slutet och då jäklar kan man vara stolt över sig själv!
Annars tuffar livet på. Det är mycket kul inplanerat i februari. Samtidigt så kommer hela februari genomsyras av plugg och jobb! Men så är det. Man får komma ihåg att plocka vara på de stunder man har till kärlek, gemenskap, värme och glädje!
Det blir verkligen inte mycket uppdaterat här längre. Men ändå gillar jag min blogg och chansen finns ju att jag kladdar mer här någon gång längre fram. Till dess får jag ha lite dåligt samvete över er stackare som går in och kikar efter nya inlägg var eviga dag. Plötsligt händer det, vet ni!
Det är massor på G. Har en liten komplettering på PM:et som avslutar T5, det tar max tio minuter att fixa till. Glad att jag inte fick så mycket att ändra på som vissa andra. Så på tisdag startar T6 med full kraft. Sista terminen! Woop woop!
Nu ska jag fortsätta med tvätten. Vika det sista och bädda rent. Känslan att krypa ner när det är nybäddat och man är nyduschad är oslagbar!
Det var ju så att när man är lycklig behöver man inte blogga. Jag känner typ aldrig något sug efter bloggen längre. Har inte tid heller för den delen. Det händer så mycket spännande i livet just nu, full fart framåt! Januari blir verkligen en månad full med nya upplevelser och en del beslutsfattande. Ibland, just innan jag somnar, brukar jag tänka på vart i livet jag står nu, vart jag har varit och vart jag är på väg. Det finns inte mycket annat än detta jag kan önska mig. Just att ha någon att falla tillbaka på är det som behövs för att man skall kunna röra sig framåt. Likväl måste man kunna vara den som tar emot när ens nära faller. Kombinationen av detta blir helt oslagbart.
Jag tror jag sagt det förut, men säger det igen. Ärlighet, respekt och kärlek är nyckeln.
Med Lycka
/Ao
Holding hands while the walls come tumbling down When they do I'll be right behind you
Nu tänkte jag berätta en sak för er. Det har hänt något. Det har hänt något som man skulle kunna säga är både bra och dåligt. Det har nu gått lite drygt tre år sen jag höll mammas hand för sista gången. Sedan dess har saknaden och tomheten genomgått så många olika stadier. Det har varit allt från förnekelse och rädsla till panik och ångest. Men jag har upptäckt något nytt. Nu efter tre år. Det som har varit genomgående förut, när jag väl tillät mig själv att gråta vilket tog ett år, är att när jag saknat mamma och inte kunnat skjuta undan tankarna på allt det där så har det slutat i stora krokodiltårar och panikångestattack. Bröstet trycks ihop samtidigt som någon sliter ut en bit av mitt hjärta. Men jag har alltid varit duktig på att kontrollera detta, på att skjuta undan och skjuta upp. Jag har endast tillåtit mig själv att bli ledsen när jag är själv eller med Mattias. Men, som sagt, nu har något hänt. Jag har kommit på mig själv med att kunna tänka på mamma utan att hjärtat går sönder. Som här en kväll satt jag bara helt ensam och tittade ut genom fönstret och mindes saker från när jag var liten. Jag tillät mig själv att för ett ögonblick bara få minnas och låta tankarna glida förbi. Visst rulade det tunga tårar ner för kinderna men konstigt vore det väl annars. Men det var så skönt att bara kunna gråta och tänka och få känna hur det egentligen känns. Jag saknar mamma så otroligt mycket så jag inte vet vart jag ska ta vägen och det kommer nog aldrig gå över. Jag är så ledsen över allt och hur det var, samtidigt är jag så otroligt glad att jag fått de år jag fick med min mamma. Och på något vis, varje gång jag tittar mig i spegeln, är det som att jag ser henne där.
Ibland måste man verkligen stanna upp, ta ett andetag och släppa allt för att sen, på ett smartare sätt, hitta nya grepp som gör det viktiga lättare att bära med dig. Skräpet som tyngt ner en kan man lämna kvar och med säkra starka steg gå över. Give me a moment please.
Denna afton är en smula långtråkig. Jag har placerat rumpan i soffan sen en stund tillbaka och har inget bättre för mig än att sitta kvar. Elller, jo. Det kanske jag har egentligen. Tentaplugg skulle ju alltid gå att göra, men det känns inte som det kommer gå in något ikväll iaf. Det blir morgondagens problem. Mattias är sjuk idag och det har varit stilla större delen av dagen. Jag har pytsat på med dricka och har även fått i honom två vindruvor och ett glas yoghurt, alltid något. Vi har till och med legat och kollat på film på eftermiddagen. Nu är han dock sedan typ fyra timmar tillbaka däckad i sängen och sover fruktansvärt sött. Tanken är väl att jag ska väcka honom om nån timme och pytsa i lite mer vatten och två alvedon att sova vidare på.
Imorgon blir det en lite roadtrip tillsammans med P till Eskilstuna och sen är det bondemys på kvällen. Där emellan ska vi alltså klämma in lite tentaplugg. Och på måndag börjar nästa kurs. Sista kursen för T5. Sen är det bara en sista kurs kvar inann jag är klar. Det är fortfarande overkligt. Det var ju igår vi började? Nåväl, sista terminen består av en tråååååååkig C-uppsats och praktik.
Nä, här kan jag inte sitta och slösa bort kvällens timmar. En promenad kanske skulle sitta fint? Jag tror jag måste göra av med lite energi för att knna somna alls sen ikväll. Först ska jag iaf ner i tvättstugen och hänga upp tvätten och så ska jag även vika lite ren tvätt och lägga den på plats. Nåväl, det visar sig vart kvällen tar vägen.
Jag fick en önskan om att visa fler bilder på min guldklimp. Det ger mig en chans att gå igenom lite bilder jag har. Det är med en tår i ögat som man kikar på allting vi haft. För hörrni, vad jag har skrattat och gråtit med denna häst. Båda är vi lika envisa. Och som vi båda kämpat för att nå dit vi kom, så många äventyr vi varit med om. Allt från provridningen och första hoppningen hemma (när jag var mer över sadeln än i den) till de rosetter vi plockat och den känslan vi fått - tillsammans. De stunder när ord är överflödiga och vi bara vet hur den andra tänker. Alla morgonfodringar, barbackaturer, utflyckter, träningar, tävligar.... Alla de sommardagarna vi har myst på betet. Det finns ingen som kan göra mig lika glad som denne filur och samtidigt kan ingen göra mig så frustrerad med sin envishet. Här kommer hur som helst ett urplock av bara sånt jag publicerat på bloggen under åren: