Clap along if you know what happiness is to you

Det är en grej som är så kul. Något som jag inte kan skriva. Det är ju så synd. Och varför tar jag ens upp det nu när jag inte ens kan skriva ut det? Ja, vem vet. Det bara blev så. Och så kom jag på en till kul sak jag inte kan skriva. Shit, jag brukar aldrig censurera mina inlägg.. Nåväl.

 

Igår var det kulkalas. Då hände det också mycket roliga grejer. Kanske saker som inte mår bra av att stå med på bloggen. Så jag skriver väl inte om de heller. Jag får väl helt enkelt trösta er med att säga att kvällen innehöll hångel, pussar och rumpnyp och så vidare. Och såklart en stor portion rumpskakande. Dock var det fruktansvärt dåligt med folk ute. Fast vad gör väl det egentligen. Det är bara att man ser till att det blir kul ändå. Woop woop!

 

Idag då? Ja efter att ha sovit som en stock i tre timmar raklång över sängen och över Mattias arm och mage (= mysigt igår, ont i ryggen idag) så ringde klockan och herren i huset hoppade upp. Det var dags att lägga golvet i hallen. Själv låg jag kvar och gosade under täcket nån timme till innan det var frukostdags. Ätit frukost massor med dagar i rad nu. Tror det måste vara nått slags rekord för mig. Nu sitter jag här vid bordet och tänkte försöka plugga liiiite (kommer inte bli något alls) medans de lägger klart golvet. Senare idag är det 25-års fest och mitt i alltihopa ska jag ut till stallet. Fullplanerad dag.

 

Idag är även en sån dag när jag känner mig fruktansvärt oövervinnerlig. Det är nästan så jag blir lite skraj för mig själv. Ingenting kan plocka ner mig på jorden när jag känner såhär. Jippie! Vad beror det på? Hormoner? Lycka? Trygghet? Antagligen en blandning.

 

Hittade något lite sött i morse när jag låg i sängen. Inte något som är direkt vad jag skulle vilja ha på väggen på nån tavla eller nått, men ändå.

Som vanligt blir det bäst om man kryddar lite extra efter smak. Mina kryddor jag skulle använda i det här receptet är: 

• Öppenhet
• Respekt
• Kommunikation